Alternativa framtider för svensk jordbrukssektor

Inom MISTRA FOOD FUTURES arbetar vi med forskningsfrågor som rör hållbarhetsaspekter för det svenska livsmedelssystemet och den svenska livsmedelsproduktionen. Tidsperspektivet är 2045, alltså ungefär 20 år från idag. Vad kan egentligen hända på 20 år? Svaret är såklart, det beror på 

Vi vet att jordbruket och efterfrågan från jordbruket har förändrats genom åren. Exempelvis har fortsatt ökade hektarskördar av spannmål, samt en ökad andel höstsäd, möjliggjort att markanvändningen för spannmålsodling minskat från 1,2 miljoner hektar till 1 miljon hektar de senaste 20 åren, utan att totalproduktionen av spannmål minskat under samma tidsperiod. Ett annat exempel är att fläskköttsproduktionen minskat med ca 10 % under de senaste 20 åren, samtidigt som produktionen av kycklingkött ökat med ca 60 %. När det gäller mjölksektorn levererar varje mjölkko idag nästan 20 % mer mjölk per år jämfört med för 20 år sedan och gårdarna har blivit större men mycket färre.

Även den svenska livsmedelskonsumtionen har förändrats, mest märkbart är kanske den minskade konsumtionen av mjölk och syrade mjölkprodukter, men samtidigt en ökad konsumtion av ost. Den svenska konsumtionen av kött har ökat under de senaste 20 åren, men på grund av en minskning i köttkonsumtionen från 2016 och framåt var ökningen endast 6 %, tittar vi stället 30 år tillbaka så har köttkonsumtionen ökat med ca 30 %.

Från de studier som gjorts på miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen är det tydligt att miljöpåverkan behöver minska för att vi ska ha en möjlighet att nå klimatmål och andra miljömål. Den svenska livsmedelskonsumtionen är inget undantag och en stor del av miljöpåverkan från kosten kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel.

Nyligen gick en uppdaterad version av de Svenska kostråden ut på remiss (Livsmedelsverket, 2024). Bland annat föreslås nu att rekommendationen för konsumtion av rött kött minskas från 500 g i veckan (tidigare rekommendationen) till 350 g i veckan. Men, hur skulle scenarier med t.ex. minskad konsumtion av rött kött kunna se ut för den svenska jordbrukssektorn?

MISTRA FOOD FUTURES har utarbetat fyra framtidsscenarier som representerar fyra väldigt olika framtider och belyser på olika sätt vad förändringar i samhället skulle kunna innebära för den svenska matkonsumtionen och produktionen. För den svenska jordbrukssektorn skulle de olika scenarierna innebära vitt skilda framtider. Från ökad produktion och självförsörjandegrad i ”Food as Industry” och ”Food as Culture” till ett minskat intresse för svensk primärproduktion och mer fokus på livsmedelsförädling i ”Food as Food Tech”, eller ett större fokus på den svenska jordbrukssektorns roll i att binda koldioxid på bekostnad av livsmedelsproduktionen i ”Food Forgotten”.

I arbetspaketen ”Measures” och ”Systems” analyserar vi på olika sätt vad dessa scenarier skulle kunna innebära för det svenska jordbruket. Vi har bland annat utvecklat en modell, CIBUSmod, av det svenska jordbrukssystemet. Med denna modell kan vi analysera hur förändringar i efterfrågan på livsmedel tillsammans med förändringar i jordbruket påverkar t.ex. markanvändning, växthusgasutsläpp, djurantal, nyttjandet av betesmarker och förändringar i markkol. I modellen tar vi också hänsyn till regionala förutsättning för t.ex. växtodling.

Framtidsscenarierna är målsökande, vilket betyder att syftet är att de ska uppnå mål för klimat, biodiversitet och hälsa, och därmed visa att det finns flera vägar till ett hållbart livsmedelssystem. Hur dessa scenarier skulle påverka den svenska jordbrukssektorn och vad som behöver till i de olika scenarierna för att nå miljömålen är dock inte klarlagt och något vi kommer jobba mer med nu när MISTRA FOOD FUTURES gått in i sin andra fas.