Att omsätta planetära gränser till företagsmål

Av Rakel Alvstad

Av de nio planetära gränserna har fem redan överskridits. Det är innebörden av en nyligen publicerad artikel i tidskriften Environmental Science and Technology, i vilken en forskargrupp för första gången lyckas beräkna påverkan av syntetiska kemikalier och plaster på jordens stabilitet. I tidigare analyser av de planetära gränserna (20092015) har forskare bedömt att fyra av de nio miljöprocesserna redan passerat sina respektive gränsvärden, vilket innebär att nya kemiska substanser beräknas vara den femte överskridna gränsen.

Kemikalier och miljögifter hamnar ofta i skuggan av klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald – två planetära gränser som även de har överskridits. En central fråga för arbetet i Mistra Food Futures WP2 är just vilka planetära gränser som det sätts mål kring och vilka hållbarhetsdimensioner som uppmärksammas eller utelämnas. Att det nu finns ett kvantifierat gränsvärde för en av de mer åsidosatta ekologiska processerna är av intresse för arbetet med hållbarhetsmål för Sveriges livsmedelssystem. En annan relevant fråga är hur hållbarhetsmål inom det svenska livsmedelssystemet relaterar till vetenskapligt baserade gränser och målnivåer, såsom de planetära gränserna.

Under hösten har Mistra Food Futures sammanställt cirka 300 hållbarhetsmål satta av både statliga och privata aktörer i det svenska livsmedelssystemet. De preliminära resultaten visar bland annat att samtliga 20 företag i urvalet har satt minst ett klimatmål. Långt färre företag har mål kring exempelvis kemikalier, övergödning och färskvattenanvändning. En anledning till detta är att klimatpåverkan, jämfört med andra hållbarhetsdimensioner, är en tydligt definierad parameter som är relativt enkel att beräkna.

Vetenskapligt grundade, globala gränser kan vara ett sätt att närma sig ett ‘gemensamt språk’, för klimatfrågan, samt även för andra komplexa miljöprocesser. Arbetet med att omsätta vetenskapliga gränser till mål på sektornivå (t.ex. jordbruk) eller mål för en enskild aktör (t.ex. ett företag) pågår för fullt i olika processer och initiativ. Även här är ramverk för utsläpp av koldioxid de mest väletablerade. I synnerhet sätter allt fler företag vetenskapligt förankrade klimatmål enligt Science Based Targets initiative (SBTi). Exempelvis har en majoritet av de företag som ingår i WP2s urval satt så kallade STBs, vilket innebär att företagens klimatmål ska stämma överens med utsläppsmålen i Parisavtalet.

Mål för att begränsa klimatpåverkan har blivit gängse bland aktörer i det svenska livsmedelssystemet – och nu utvecklas även metoder och riktlinjer för att omsätta andra planetära gränser till mål i snabb takt. Särskilt värt att nämna är Science Based Targets for Nature (SBTN). Det är en pågående vidareutveckling av ovan nämnda SBTi, med metoder och riktlinjer för företag och städer som vill sätta integrerade, vetenskapsbaserade mål för biologisk mångfald, klimat, färskvatten, markanvändning och hav (förväntas 2022). Unikt för SBTN är även att ramverket tar hänsyn till samspelet mellan dessa miljöprocesser, samt social hållbarhet.

Även om Mistra Food Futures sammanställning av nyligen satta företagsmål pekar på ett något ensidigt fokus på klimatförändringar så hintar introduktionen av nya metoder så som Science Based Targets for Nature om att ett skifte kan vara på gång mot att inkludera fler hållbarhetsdimensioner såsom biodiversitet. Tydliga ramverk för målsättning som tar hänsyn till planetens hållbara gränser kan i detta avseende driva på utvecklingen av transformativa, vetenskapsbaserade hållbarhetsmål för livsmedelssystemet.