
Med hjälp av teoretiska ramverk kan vi förstå en komplex verklighet
Teoretiska ramverk. Möjligen kan begreppet låta som något som hör hemma enbart i akademiska sammanhang, men teoretiska ramverk är faktiskt vida mer användbara än så. Ett teoretiskt ramverk beskriver ett fenomen på ett stringent sätt, på en övergripande nivå. Verkligheten är alltid otroligt komplex och med hjälp av teoretiska modeller kan vi skala ner allt utom det allra viktigaste beståndsdelarna för att förstå det vi är intresserade av. Det är lite som en karta; precis som vi med hjälp av en karta kan förstå hur ett lands geografi ser ut, var de stora vägarna går, var vi hittar städerna, åkrarna och skogarna utan att se vartenda träd, varenda meter av vägen kan ett teoretiskt ramverk hjälpa till att orientera i en annars ganska svårbegriplig och komplex verklighet. Det är till hjälp i akademin men kan också stödja policyutveckling, företags och andra organisationers navigering i en komplex verklighet.
Även förståelsen av livsmedelssystemet kan underlättas med hjälp av teoretiska ramverk. Inte minst om vi vill mäta systemets hållbarhet, diskutera vad som påverkar vad och hur olika delar hänger samman med varandra, är ett teoretiskt ramverk av stor hjälp.
Inom Mistra Food Futures har vi utarbetat ett ramverk som beskriver ett hållbart livsmedelssystem, vilka delar som ingår och hur de förhåller sig till varandra. Modellen beskriver systemet från samhällets perspektiv och består av tre delar:
Samhälleliga mål med ett hållbart livsmedelsystem
Hälsosamma livsmedel i tillräcklig mängd för hela befolkningen och att systemet är i linje med samhällets mål om etik, jämlikhet och rättvisa.
Miljömässiga grundförutsättningar som inte kan kompromissas med
Livsmedelssystemet använder naturresurserna för produktionen och behöver organiseras på ett sådant sätt att naturresurserna inte urholkas utan kan långsiktigt användas för fortsatt produktion. Här ingår aspekter som biodiversitet, markhälsa och ett stabilt klimat.
Ekonomiska möjliggörare i livsmedelssystemet
För att livsmedelssystemet ska kunna producera hälsosamma och tillräckliga mängder mat över tid krävs ekonomiskt resilienta företag. Detta är en av två ekonomiska möjliggörare i modellen. Lantbruk, livsmedelsindustri, handel och andra företag måste kunna leverera hälsosamma livsmedel över hela landet, samtidigt som produktionen sker i linje med miljökraven, vilket ställer krav på hållbara affärsmodeller.
Den andra ekonomiska möjliggöraren är policy som säkerställer att hela systemet levererar mot de samhälleliga målen utan att kompromissa med miljön. Det handlar om att säkerställa att hälsosamma livsmedel, volymer av och tillgång till livsmedel och att inverkan på miljö och klimat beaktas i så väl producenters som konsumenters beslutsfattande.
Delarna skapar ramar för livsmedelssystemet, inom vilka konsumenter och producenter möts och formar marknader genom efterfrågan och utbut.
Inom Mistra Food Futures har vi också tagit fram en katalog av indikatorer som kan användas för att mäta livsmedelssystemets status och utveckling inom modellens olika delar. Det teoretiska ramverket tydliggör vad vi behöver mäta och varför.
Ramverket tydliggör också omfattningen av livsmedelssystemet – att det handlar om allt från konsumtion av och tillgång till hälsosamma livsmedel, till naturresurserna som används för att producera, till företagen som producerar och myndigheter och andra organisationer som är en del av styrningen av systemet. Alla delar och alla aktörer behöver finnas med i diskussioner om systemets utveckling.
Med ramverket kan vi också hålla kursen och blicken på varför ett livsmedelssystem faktiskt finns och behövs – för att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till hälsosamma livsmedel i tillräcklig mängd. Det är ingen liten uppgift systemet har, snarare en helt samhällsavgörande uppgift som ibland tas lite väl för given. Utan hälsosamma livsmedel i tillräcklig mängd fungerar inget samhälle.
Ramverket kan också hjälpa till att identifiera vilka aktörer som bör samarbeta för att utveckla livsmedelssystemet. Det inkluderar konsumenter, lantbrukare, insatsvaruproducenter, livsmedelsföretag, handel, restauranger, offentliga måltidsproducenter, myndigheter, branschorganisationer, civilsamhällets organisationer, men också dietister och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det samhälleliga målet med livsmedelssystemet är trots allt också att främja vår hälsa.