Vill vi ha annorlunda – måste vi göra annorlunda

Av Maria Hellström

”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem”.

Det visste Albert Einstein redan för hundra år sedan, och det är lika relevant idag. Och problem att lösa finns det gott om, inte minst när vi ser till vårt globala livsmedelssystem! För att ha en chans att uppfylla Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen måste livsmedelssystemet transformeras. Forskning pekar på att även om världen lyckas eliminera fossila bränslen, så skulle växthusgasutsläppen från enbart livsmedelssystemet ändå göra att både 1.5-gradersmålet och 2-gradersmålet överskrids (1). Lägg till matsystemets påverkan på biodiversitet, resursutnyttjande, hälsa och välfärd och utmaningen blir alltmer tydlig. De kommande tio åren kommer bli helt avgörande för att vända utvecklingen och kräva av alla matsystemets aktörer att förflytta sig bortom ”business as usual”.

Att göra denna förflyttning kräver samverkan och innovation, med en helhetssyn som tar hänsyn till att livsmedelssystemet är komplext och att förändringar i ett led kan skapa betydande konsekvenser för ett annat. I Sverige, ett land som rankas i topp i globala innovationsindex, har vi möjlighet att visa hur det ska gå till! Vi ser att det händer massor av spännande innovationer på matområdet, och vi vill att så många som möjligt av dessa ska klara den tuffa resan från idé till verklighet. Men hur stöttar vi det på bästa sätt?

I allt högre grad efterfrågas överskridande samverkan mellan livsmedelssystemets aktörer. Dels för att dela kunskap, erfarenhet och risker, men också för att kunna testa nya idéers och innovationers bärkraft genom hela kedjan redan i ett tidigt utvecklingsskede. Detta kräver dock att vi utmanar bilden av vem som är en konkurrent och i stället skiftar fokus till hur man kan skapa möjligheter tillsammans, något som i sin tur kan kräva att helt nya samverkansmodeller utvecklas för hur man dela på risk och vinst.

I WP8 i Mistra Food Futures är vårt uppdrag att bidra till att initiera transformationen av matsystemet. Med fokus på att bygga ihop systemet och intressenterna och att skapa plattformar för tvärvetenskaplig interaktion och kommunikation kan vi skapa möjligheter och förutsättningar som ger den eftersökta transformationen en knuff framåt. Programmets struktur, som rymmer såväl forskning som aktörer från det befintliga livsmedelssystemets olika grupper, ger oss en unik möjlighet att både bygga vidare på kunskap som redan finns och att bygga ihop systemet med den nya kunskap som tas fram. En allt starkare samverkan mellan akademi och industri, liksom mellan olika typer av bolag inom livsmedelskedjan, har stora möjligheter att bidra till en positiv omställning.

Vill vi ha annorlunda måste vi göra annorlunda. I Sverige har vi stora möjligheter att bli ett föregångsland och visa vägen för hur ett hållbart livsmedelssystem kan uppnås, men vi har inte råd att konkurrera om tillgängliga resurser. I stället måste vi använda resurserna smartare genom samskapande och samhandling och genom nya och breda samarbeten.

Insikten sammanfattas väl i ett välkänt afrikanskt ordspråk:
Om du vill du gå fort, gå ensam. Men om du vill du gå långt, gå tillsammans.

1) Clark, Michael et al. (2020). Global food system emissions could preclude achieving the 1.5°and 2°C climate change targets. Science 370, 6517. 705-708. DOI: 10.1126/science. aba7357