Folkhälsomyndigheten - Ett exempel där vårt vetenskapliga arbete gör skillnad

Det var systemtänket i programmet som attraherade

Bakgrunden till Folkhälsomyndighetens partnerskap ligger i myndighetens strävan att utveckla arbetet kring mat. Detta initiativ baserades delvis på ett regeringsuppdrag, där en promemoria med förslag på hur arbetet kunde vidareutvecklas utifrån ett systemperspektiv togs fram. Bland annat utgick man från en bild av livsmedelssystemet, framtagen av FAO (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation), och utifrån denna utgångspunkt undersöktes möjligheter att arbeta med livsmedelskonsumtionen. Målet var att integrera olika hållbarhetsaspekter i arbetet, och eftersom mat har en stor inverkan på många av hållbarhetsmålen var ett systemtänk en självklarhet.

När Mistra Food Futures började sitt arbete och det visade sig att programmet hade det systemtänket så var det helt naturligt för oss som myndighet att medverka som en aktiv partner, säger Pia Lindeskog, expert på Folkhälsomyndigheten.

Att komma ihåg konsumtionsperspektivet har varit en käpphäst från vårt håll som partner. I decennier har allt handlat om produktion. Konsumtionsperspektivet har helt tappats bort trots att livsmedel handlar om näring och hälsa för oss konsumenter.

Regeringsuppdraget (2021) – som till stora delar styrt vårt partnerskap – handlade om att ta fram förslag på mål och insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion, att komma med förslag på indikatorer för uppföljning mm.

– Mistra Food Futures har verkligen kunnat leverera på det här området, då ett av forskningsprojekten jobbade med att ta fram indikatorer för att kunna bedöma livsmedelssystemens hållbarhet för att utvärdera, åtgärda och övervaka resultat över tid. Inte minst den bild – Sustainable House – som illustrerar livsmedelssystemet har varit till stor hjälp för att förstå vad som ingår i systemet som helhet.

– Det här samarbetet har verkligen visat hur viktigt det är att vi som myndighet är med för att lyfta folkhälsoperspektivet. Vi har fått både kunskap och stöd på olika sätt genom att delta i olika dialoger, i enskilda samtal med forskare och genom att ta del av flera av de rapporter som publicerats. Samarbetet har även resulterat i att Helena Hansson, programchef för Mistra Food Futures numera sitter med i vår referensgrupp kopplat till pågående regeringsuppdrag vilket har varit väldigt värdefullt för oss.

Ett fungerande partnerskap innebär utbyte, och det har det verkligen varit, menar Pia. Att få ta del av forskares arbeten och att få samtala och bryta perspektiv med andra aktörer längs hela livsmedelskedjan har varit så värdefullt. Det har varit bra och oerhört intressant att både ta hem en del saker faktamässigt men också det här med att hela tiden skärpa tankegången och se vad Folkhälsomyndigheten kan bidra med in i Mistra Food Futures arbete.

Framåt ligger fokus på att fortsätta arbeta med konsumtionsperspektivet utifrån ett systemperspektiv. Det är välkänt att dagens livsmedelssystem bidrar till omfattande ohälsa, har en stor klimatpåverkan och påverkar biologisk mångfald, vattenanvändning och mycket mer. Om vi inte kan leverera livsmedel på ett sätt som säkerställer en god folkhälsa, då har vi ett misslyckat system. Detta är en utmaning vi måste lösa tillsammans.

Systemansatsen i programmet är en styrka och det gör det hela så spännande. Systemtänket öppnar upp för en annan typ av samtal än vad traditionell forskning gör. Det blir också i slutänden en annan typ av kunskap och leverans som beslutsfattare kan ha nytta av, avslutar Pia Lindeskog.