Allvar och lösningar på Fas 2-konferens
Forskningsprogrammet Mistra Food Futures (MFF) startade i augusti 2020 med visionen att skapa en vetenskapsbaserad plattform för att omvandla det svenska livsmedelssystemet till ett hållbart, motståndskraftigt system som levererar hälsosam mat. Den 1 september gick programmet in i sin andra fas. Med anledning av det anordnade Mistra Food Futures konferensen Food Futures – i tider av oro där olika delar av Sveriges kompetens inom livsmedelskedjan samlades för att diskutera och lära av varandra hur vi kan hålla kursen mot hållbarhet i oroliga tider.
Frågor om hållbara livsmedelssystem och tryggad livsmedelsförsörjning har de senaste åren fått ökad uppmärksamhet. Politikers och beslutsfattares förståelse för att tillgången till mat och dryck inte kan tas för given har vuxit, liksom insikten om att vi måste agera för att skapa ett mer hållbart livsmedelssystem som kan försörja även kommande generationer.
Sedan programmet startade har det geopolitiska läget förändrats avsevärt. Vi står nu inför stora geopolitiska spänningar och en känsla av otrygghet, med krig i Ukraina och demokratier under stort tryck. Samtidigt lever mänskligheten på ett sätt som överskrider planetens gränser, vilket leder till förlust av biologisk mångfald, förbränning av fossila bränslen och andra utsläpp av växthusgaser. Våra livsmedelssystem är nära kopplade till dessa utmaningar. Forskningen inom Mistra Food Futures ställer frågan om hur livsmedelssystemet kan omformas för att samtidigt bidra till ökad trygghet och beredskap för både människor och planeten. Allt detta har ofrånkomligt påverkat hur vi har utformat nästa fas av Mistra Food Futures.
Programmet kommer under fas 2 att arbeta vidare i linje med den övergripande visionen att vara en vetenskapligt baserad kunskapsplattform, som aktivt arbetar för att bidra till en transformering av det svenska livsmedelssystemet, men nu även med ett globalt perspektiv. Med anledning av de ökade geopolitiska spänningarna och resursbrist till följd av samhällsutvecklingen på senare tid kommer vi även att belysa beredskapsperspektivet i livsmedelssystemet, berättar Helena Hansson, programchef.
Omvärldsspaning
Efter en intern förmiddag tillsammans med partners samlades en utökad skara på ett hundratal deltagare i Gamla salen på Norrlands Nation i Uppsala för att lyfta blicken mot vår omvärld och reflektera kring dagens ämne. Daniel Värjö, klimat- och miljöreporter på Vetenskapsradion Klotet, delade med sig av goda exempel och erfarenheter från sitt arbete som journalist på Vetenskapsradion. En panel bestående av Martin Allard, expert inom totalförsvar och civil beredskap, Andreas Davelid, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket, Olga Grönvall, generalsekreterare och grundare av Reformaten, Peter Alestig, klimatredaktör på DN och författare fortsatte omvärldsspaningen.
Martin Allard lyfte vattenkonflikter och påpekade, att enligt FN saknar tre av tio människor idag tillgång till rent vatten. FN förutspår att inom fem år, kommer hälften av jordens befolkning att bo i områden med vattenbrist, vilket kan leda till försörjningsproblem och i sin tur fler konflikter och krig i världen.
Dagens utmaningar är ett resultat av att gårdagens och dagens utmaningar har mötts. Produktionsökningarna under tidigare årtionden har lett till dagens miljöutmaningar. Vi måste nu använda detta pressade läge som en drivkraft för att förbättra både beredskap och hållbarhet genom att fokusera på resurseffektivitet, sa Anders Davelid.
Olga Grönvall betonade vikten av att tydligt adressera de grundläggande problemen i det ohållbara livsmedelssystemet. Hon påpekade att deras undersökningar, genom Matbarometern, visar att det finns ett brett folkligt stöd för att hantera dessa problem mer radikalt än vad politikerna hittills vågat agera.
Vilka svar har Mistra Food Futures?
För att diskutera lösningar samlades en bred panel av forskare och samarbetspartners, som delade med sig av forskningsresultat och slutsatser. Dessa visade på olika sätt hur vi kan hålla riktningen mot ett hållbart livsmedelssystem, även i tider av osäkerhet och turbulens. Några citat från panelen:
Vi måste ha med oss människorna i förändringen, och det måste få kosta pengar, Per-Anders Hansson, MFF.
Radikala minskningar av koldioxidutsläppen räcker inte. Vi behöver stora minskningar, förändringar i primärproduktionen för en ökad kolinlagring, Hanna Karlsson Potter, MFF.
Det finns en överkonsumtion av mat i Sverige vilket är ett stort problem. Samhällskostnaderna för fetma bland vuxna i Sverige beräknas till 125 miljarder per år, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten.
Förvänta er det som inte är förväntat. Framtiden är inte fast. Ha kreativitet och fantasi för att komma på fungerande lösningar för framtiden, Therese Lindahl, MFF.
Det finns flera sätt att nå målen, men det kommer att kräva en stor omställning och där är styrmedel nödvändiga, Line Gordon, MFF.
Vill du gå snabbt – gå själv. Vill du gå långt – gå tillsammans, Maria Hellström, MFF och passar på att lyfta fram ett av de nya arbetspaketen i fas 2, Transition labs, som metod för att skapa en arena för att bygga förmågor och kapaciteter att agera och forma omställningsvägar.
Det är viktigt att veta hur verkligheten ser ut. Vi behöver jobba tillsammans för att få kvalitetssäkrade data av bra kvalitet, Helena Hansson, MFF.
Sara Sundquist, Näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen berättar hur Mistra Food Futures stöttar i en tid fullt av åsikter och tyckande.
Konsumenter, politiker, experter har mycket att säga och påverkar företagen. Att ha solid forskning bakom gör det lättare att hitta företagets egen kompassriktning och hålla fast vid den. Vi behöver påminna oss om att hållbarhetsområdet, framför allt det multidisciplinära, är ett ungt forskningsområde. Jag har arbetat med dessa frågor i snart 20 år, och sett utvecklingen och förståelsen för frågorna mogna. Större forskningsprogram som Mistra Food Futures är både en effekt av det och en förutsättning för att frågorna ska hitta sina lösningar.
Avslutande mingel med EAT
Dagen avslutades med mingel och digital gäst, Dr. Fabrice DeClerck, forskningschef på EAT, som talade på temat Food Planet Health. DeClerk menar att det är fullt möjligt att försörja 10 miljarder människor med en hälsosam kost inom planetens gränser. Detta skulle inte bara förbättra hälsan och välbefinnandet för miljontals människor, utan även ge oss möjligheten att lämna en livskraftig planet till våra barn. Genom att förändra våra nuvarande dieter till mer hälsosamma kostvanor skulle människors hälsa sannolikt förbättras avsevärt. Enligt EAT:s beräkningar skulle sådana förändringar kunna förhindra omkring 11 miljoner förtida dödsfall per år, en minskning med cirka 20 %.
EAT arbetar för närvarande med att uppdatera EAT-Lancet-rapporten till version 2.0. Till skillnad från den tidigare rapporten från 2021, som fokuserade mer på ett globalt perspektiv, kommer den nya versionen att inkludera fler lokala anpassningar, bland annat för koster.
Det är en mycket komplex fråga att hantera tryggad livsmedelsförsörjning, klimatpåverkan och hur hela systemet påverkas av klimatkrisen och den bredare polykrisen. Att väga samman alla dessa faktorer är allt annat än enkelt.
Så sammanfattade Peter Alestig dagen och uttryckte både sin förvåning och sin glädje över hur konkreta diskussionerna varit kring potentiella lösningar.
