Dela

Ett gemensamt avstamp för folkhälsan

Dela

Hälsa och folkhälsa är ett angeläget ämne att lyfta, vilket också var en del i Mistra Food Futures policy brief ”En tryggare och godare framtid”, som utgjorde ett inspel till Livsmedelsstrategi 2.0. Det kändes angeläget att, som ett nästa steg, lyfta upp detta på bordet igen tillsammans med våra partners.

Ett 20-tal partners och forskare samlades till ett rundabordssamtal, där ambitionen var att lyfta frågan och tillsammans identifiera vägar för att vända den negativa trenden av obesitas, som ökar i alla grupper i befolkningen, både bland barn och vuxna.

En växande utmaning: ökande obesitas
Efter en kort inledning, där deltagarna fick ta del av den aktuella lägesbilden, öppnades samtalet upp. Centrala frågor som diskuterades var hur vi kan värna befolkningens hälsa och samtidigt säkerställa lönsamhet i livsmedelssektorn, hur balansen mellan hälsa och lönsamhet kan uppnås, vilka hinder som står i vägen och hur dessa kan övervinnas samt hur samverkan kan leda till verklig förändring.

Varför förändring är svår
Det konstaterades tidigt att nödvändiga förändringar varit svåra att genomföra, även med omfattande insatser från forskare, myndigheter och organisationer. Mat och att lägga sig i vad människor äter är generellt en känslig fråga i Sverige, vilket kan vara ett av skälen till att politiker är ovilliga att gå in med regleringar och lagstiftning.

Styrmedel och ekonomiska incitament
Ett tidigt inspel handlade om halveringen av matmomsen från och med den 1 april i år, som ansågs vara ett missat tillfälle att styra mot hälsosamma val. Den hade kunnat användas mer strategiskt genom att gynna hälsosamma livsmedel, i stället för att sänka momsen generellt på all mat. Eftersom priset har stor betydelse för konsumenter skulle en riktad momssänkning på hälsosam mat kunna styra valen i en mer hälsosam riktning.

Näringslivets roll och självreglering
Möjligheten till reglering av socker- och salthalter, med en successiv minskning för att konsumenterna gradvis ska vänja sig, lyftes. Samtidigt noterades att saltet redan minskar i många kategorier och produkter. Exempel lyftes från näringslivet där en partner berättade att deras företag har sänkt halten av salt med 17 procent de senaste fem åren och socker med 13 procent, medan ett annat företag arbetar mot målet att 25 procent av deras varor ska vara nyckelhålsmärkta. Tydliga målsättningar inom företagen, som en form av självreglering, kan vara mycket effektiva för att driva förändring i väntan på politiskt agerande.

Var ligger ansvaret?
Det uttrycktes att det ibland finns för höga förväntningar på näringslivet. Politiken ansågs kunna göra mer för att skapa konkurrensneutrala och jämlika förutsättningar. Det påpekades dock att regleringar inte alltid är vattentäta, med exempel från Norge där sockerskatten togs bort av konkurrensskäl. Dessutom begränsas nationella åtgärder av EU-lagstiftning, då produkter från andra EU-länder inte kan hindras från att komma in i Sverige.

Konsumenter och marknadsföringens påverkan
Konsumenternas efterfrågan lyftes som en stark drivkraft, och det betonades att det är svårt att kommunicera de hälsosamma produkterna då dessa många gånger är så självklara, exempelvis frukt och grönt. Konsensus fanns kring behovet av tuffare restriktioner när det gäller marknadsföring av ohälsosam mat riktat till barn. I detta sammanhang kom också skillnaden mellan riktad marknadsföring och exponering fram, särskilt hur barn på sociala plattformar exponeras för en mängd ohälsosamma produkter utan att dessa nödvändigtvis alls är kopplade till någon form av marknadsföring. Marknadsföring av produkter som inte främjar hälsan ifrågasattes generellt. Det visar sig att hela dagligvaruhandeln exempelvis efterfrågar lagstiftning om åldersgräns för energidrycker.

Att göra det lätt att göra rätt
Samtalet rörde sig därefter mot vad som redan fungerar och hur detta kan förstärkas, helt enkelt hur vi kan göra det lättare att göra rätt. Att lyfta fram de hälsosamma valen var en given ståndpunkt. Fullkornspartnerskapet nämndes som ett gott exempel, med potential att vidareutvecklas till fler kategorier.

Skolmaten lyftes också fram som en viktig grund, eftersom den når många under lång tid. Samtidigt finns det brister, och mer stöd efterfrågades för att möjliggöra hälsosamma och hållbara måltider i skolan.

Konkreta åtgärdsförslag
Bland konkreta åtgärdsförslag som kom fram under samtalet fanns differentierad moms som ett möjligt gemensamt initiativ, åldersgräns för försäljning av energidrycker, reglering av marknadsföring riktad mot barn samt sänkt skatt på färsk frukt och grönt – exempelvis genom att inte höja skatten efter den nuvarande sänkningen, med särskild betoning på färska produkter som kategori.

Samverkan som väg framåt
Sammantaget präglades samtalet av en vilja till samverkan och en gemensam insikt om att förändring är möjlig, och att det kräver både politiska styrmedel, ansvarstagande från näringslivet och ett ökat fokus på att göra hälsosamma val enklare och mer tillgängliga.