Finansieringen av omställningen till ett hållbart livsmedelssystem
Under Chatham House Rule bjöd Mistra Food Futures in sina partners till ett rundabordssamtal där programmets arbetspaketsledare och aktörer från hela livsmedelssystemet fick möjlighet att diskutera utmaningar kopplade till finansiering av omställningen till ett hållbart livsmedelssystem. Syftet med Mistra Food Futures rundabordssamtal är att skapa en trygg plats för att lyfta även de svåra och känsliga frågorna som kanske inte alltid får utrymme i andra sammanhang. Dessa samtal är ovärderliga. De ger forskningen nya insikter och möjliggör erfarenhetsutbyte mellan aktörer som i förlängningen tillsammans kan hitta lösningar. Gustav af Wetterstedt, Regionutvecklare för livsmedel och gröna näringar i Västra Götalandsregionen efter samtalet:
Den här typen av samtal ger oss bra insikter om hur vi från den offentliga sidan kan stötta. Särskilt uppskattar jag att man samlar livsmedelskedjan och alla får ge sina synpunkter i frågan. Alla vill åt samma håll, vi ska bara hitta lösningar så att vi alla rör oss i samma fart.
Investeringar, ekonomiska risker och möjligheter
Omställningen till ett hållbart livsmedelssystem är nödvändig, men den medför också betydande investeringar och ekonomiska risker för enskilda aktörer i värdekedjan. Samtidigt skapar den nya affärsmöjligheter och minskar framtida risker, kopplat exempelvis till klimatförändringar och biologisk mångfaldsförlust. Frågan är hur vi kan säkerställa kapitalflödet och fördelningen av ekonomiska risker mellan olika aktörer.
Samtalet kretsade kring ett antal frågeställningar:
- Hur kan vi säkra kapital för omställningen?
- Hur kan risker delas mellan olika aktörer?
- Vilken roll spelar samverkan och offentliga stöd?
- Hur påverkas situationen om jordbruket inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem?
- Vilka kunskapsluckor finns, och hur kan forskningen bidra till att fylla dem?
Även frågan kring vad det kommer att kosta om vi inte agerar kom snabbt upp på bordet. Det handlar inte bara om vad omställningen kostar – utan också om vad det kommer att kosta om vi inte gör något. Att inte agera kan innebära stora negativa ekonomiska effekter i form av klimatrelaterade skador, minskad biologisk mångfald, försämrad livsmedelstrygghet och andra samhälleliga kostnader kopplat till exempelvis sjukvård på grund av ohälsosam konsumtion.
Ekonomiska möjligheter och risker
Omställningen innebär att göra saker på nya sätt. Produktionsmetoder behöver förändras, och det krävs satsningar på fossilfria maskiner, nya anläggningstillgångar samt kompetensutveckling. Konsumtionen behöver förändras. Samtidigt måste nya affärsmodeller, värdekedjor och samarbeten utvecklas.
En avgörande fråga är hur enskilda företagare kan hantera de initiala ekonomiska riskerna. Nya produktionsmetoder ger sällan omedelbar avkastning, och den kortsiktiga ekonomiska effekten är ofta svår att förutse. Samtidigt visar forskning att hållbara produktionssätt på längre sikt kan bidra till ökad lönsamhet och därmed större ekonomisk trygghet.
Vem ska finansiera omställningen?
En oro uttrycktes under samtalet till en alltför hård reglering. Marknaden kan sköta en hel del på egen hand och det är viktigt att dessa krafter inte sätts ur spel. En slutsats var att omställningen till ett hållbart livsmedelssystem kräver både privata och offentliga investeringar samt en rättvis riskfördelning mellan aktörer. Samverkan lyftes fram som en avgörande faktor för att säkerställa både ekonomisk stabilitet och långsiktig hållbarhet.
Det finns en stor samlad kunskap om vad som behöver göras för att ställa om livsmedelssystemet, men finansieringen av denna förändring är en av de största utmaningarna. Mistra Food Futures fortsätter att arbeta för att föra samman forskning och praktik, och dessa rundabordssamtal är en viktig del av den processen. Genom att lyfta de svåra frågorna kan vi tillsammans hitta lösningar för en livskraftig livsmedelsproduktion som är hållbar i begreppets samtliga dimensioner och som levererar hälsosam mat.
