/ Q & A om livsmedelsberedskap för högstadiet

Q & A om livsmedelsberedskap för högstadiet

Krislägen visar hur sårbara våra livsmedelssystem är

Att alla människor ska ha tillgång till tillräckligt med bra och säker mat är en mänsklig rättighet. I Sverige har vi länge haft god tillgång till mat, både genom att vi producerar mycket själva och genom handel med andra länder. Därför har livsmedelsberedskap – alltså hur vi förbereder oss för kriser – inte varit ett stort fokus.

Men olika händelser i världen har visat att våra globala livsmedelssystem är känsliga. Covid-19, extremväder som torka och översvämningar och kriget i Ukraina har gjort det tydligt att något som händer långt bort kan påverka matförsörjningen i hela världen. Många länder är beroende av varandra, både när det gäller mat och det som behövs för att producera mat, till exempel (konst)gödsel och foder (mat till djuren).

Om jordbruket inte fungerar får vi ingen säker mat. För att jordbruket ska fungera behöver den en fungerande natur och friska ekosystem. Därför hänger klimat, miljö och jordbruk ihop. För att klara framtiden måste vi därför satsa på ett jordbruk som både är hållbart och kan anpassa sig till klimatförändringar.

Sverige har bra möjligheter att producera mat eftersom vi har bra jordar, mycket vatten och jobbar mot en mer hållbar utveckling. Samtidigt står jordbruket för ungefär 15 % av våra utsläpp, och våra matvanor belastar miljön mer än vad naturen klarar av. Därför behöver vi ändra både hur maten produceras och vad vi äter, så att alla kan få bra mat utan att miljön skadas.

Vad är livsmedelsberedskap?

Livsmedelsberedskap handlar om att se till att människor har tillgång till mat även i kriser, till exempel vid krig, pandemier eller extremväder (ex. vis. skyfall och torka).

Vad är hållbar livsmedelsberedskap?

För att livsmedelssystemet ska vara både tryggt och långsiktigt måste det också vara hållbart. Om vi bara satsar på beredskap utan att tänka på miljön riskerar vi att skada naturen så mycket att matproduktionen blir svårare i framtiden. Forskning visar att åtgärder som minskar matens klimatpåverkan samtidigt kan göra vårt livsmedelssystem starkare och bättre rustat för kriser. Det betyder att hållbarhet och ökad beredskap kan gå hand i hand.

Exempel på ekosystemtjänster som jordbruket är beroende av:
• bin som pollinerar växter
• friska jordar
• rent vatten

Till exempel: om vi inte skyddar den biologiska mångfalden riskerar bina att försvinna. Utan pollinering blir det svårt, eller till och med omöjligt, att odla grödor.

Kortsiktiga lösningar räcker inte – vi behöver tänka långsiktigt

Ofta handlar beredskap om att klara korta störningar, till exempel genom att ha lager av mat eller insatsvaror. Insatsvaror är saker som behövs för att producera något annat. I jordbruket kan det till exempel vara fröer, gödsel, foder till djur eller energi. Utan dessa kan maten inte produceras. Men för att hela systemet ska klara framtidens kriser behövs något mer: resiliens (motståndskraft).

Resiliens består av tre delar:

• Robusthet: att kunna stå emot störningar, till exempel genom lager.
• Anpassningsbarhet: att ha flera olika sätt att producera mat och få tag på det som behövs, så att man kan byta väg om något slutar fungera.
• Transformation: att kunna ställa om till helt nya sätt att arbeta om de gamla inte längre fungerar.

Hur bygger man resiliens i livsmedelssystemet?

Ett resilient livsmedelssystem är ett matsystem som är förberett på problem och kriser. Det klarar av att stå emot störningar, anpassa sig och förändras när något oväntat händer. Resiliens kan förklaras med tre saker: robusthet, anpassningsförmåga och förändring.

Robusthet betyder att det finns reserver, till exempel matlager, som gör att systemet klarar kortare avbrott. Anpassningsförmåga handlar om att kunna ändra hur maten produceras, till exempel använda andra råvaror eller sätt att odla när förhållandena förändras. Transformation (Förändring) betyder att man ibland behöver göra större förändringar i hur matsystemet fungerar, så att vi fortfarande kan producera tillräckligt med nyttig mat, även om den inte är exakt samma som vi äter i dag.

Resiliens är en koppling mellan hållbarhet och beredskap. Det betyder att vi både tänker på miljön och på att vara förberedda på kriser. När vi kombinerar dessa två kan vi göra saker som stärker båda samtidigt. Det kan handla om att producera mat på ett sätt som gör oss mindre beroende av import och att äta mat som kan produceras hållbart i Sverige. Genom att tänka på både hållbarhet och beredskap i livsmedelspolitiken kan Sverige få ett matsystem som fungerar bra i vardagen och klarar framtida kriser.

Exempel på saker vi kan göra som både hjälper miljön och gör oss mer förberedda

Forskning visar att många åtgärder ger dubbla vinster – både för klimatet och för beredskapen – lösningar som kan stärka jordbruket, minska utsläppen och göra systemet mer robust:

Fossilfritt jordbruk
Det betyder att jordbruket använder energi som inte skapar utsläpp. Till exempel kan traktorer gå på el och laddas med solceller eller vindkraft på gården. Då behöver man inte diesel, och jordbruket blir mindre känsligt om priset på bränsle går upp eller om det blir brist.

Genomtänkta växtföljder och mellangrödor
Om man varierar vilka växter man odlar från år till år mår jorden bättre än om man odlar samma gröda varje år. Mellangrödor är växter som odlas mellan de vanliga skördarna för att skydda och förbättra jorden. Det gör att man behöver mindre konstgödsel, vilket sparar pengar och är bättre för miljön.

Bättre bevattning och dränering
Klimatförändringar gör att vi kommer få både torrare perioder och mer kraftiga regn. Därför behöver jordbruket smartare system för att vattna åkrarna när det är torrt och för att leda bort vatten när det kommer för mycket. På så sätt skyddas grödorna mot extremväder och produktionen blir säkrare.

Mer lokal foderproduktion
Idag köper många svenska lantbrukare foder från andra länder, till exempel soja. Om vi istället odlar mer eget foder här i Sverige, som baljväxter, blir vi mindre beroende av import. Baljväxter, som också kallas ärtväxter, är till exempel bönor, linser, ärtor och kikärter. De innehåller mycket protein, fibrer och viktiga näringsämnen. Baljväxter är också bra för miljön eftersom de förbättrar jorden. De äts över hela världen och kan bli en viktig del av en mer hållbar kost i Sverige. Det skulle göra oss tryggare om det blir problem med transporter i världen.

Nya sätt att producera resurser
Forskare hittar nya sätt att ta tillvara på saker som tidigare slängdes. Till exempel kan jäst som växer på halm användas för att producera biodiesel. På så sätt kan jordbruket producera mer egen energi istället för att importera diesel och använda resurserna på ett smartare sätt.

Om man gör de här sakerna hjälper det både miljön, jordbruket och gör oss bättre förberedda vid kriser.

Hur påverkar klimatförändringar vår matproduktion?

Jordbruket är beroende av klimatet och naturen. Om vädret blir mer extremt med stormar, torka eller skyfall blir det svårare att odla, vilket kan ge mindre mat och högre priser. Därför behöver vi ett jordbruk som klarar klimatförändringar – ett klimatresilient jordbruk.

Varför måste vi jobba med hela systemet samtidigt?

Livsmedelssystemet är komplicerat och sträcker sig från jord till bord, alltså från när bonden odlar sin mark till när vi äter maten. Systemet består av natur, jordbruk, fabriker, politik, ekonomi och konsumenter. För att hitta bra lösningar måste vi tänka på alla delar samtidigt. Om vi bara tittar på en del i taget kan vi missa problem eller möjligheter – och ibland till och med skapa nya problem.

Vilka utmaningar behöver Sverige ta itu med?

Det svenska livsmedelssystemet har två stora utmaningar som vi kan och behöver lösa parallellt:

1. Ta hand om naturen och klimatet

2. Att stärka beredskapen så att vi är beredda när krisen kommer

Båda kräver stora investeringar, till exempel i ny teknik, och att människor ändrar sina vanor. Forskning om hur man kan minska klimatpåverkan från livsmedel visar att om vi ställer om till ett mer hållbart livsmedelssystem kan vi samtidigt bli bättre förberedda på kriser, som matbrist. Det beror på att åtgärderna gör livsmedelssystemet starkare och bättre på att klara problem.

Om livsmedelssystemet görs mer motståndskraftigt kan Sverige både bli bättre förberett på kriser och samtidigt minska matens negativa påverkan på klimat och miljö. Forskning visar att många lösningar som gör maten mer hållbar också gör systemet bättre på att klara störningar.

Trots detta behandlas hållbarhet och livsmedelsberedskap ofta som två olika frågor. Det kan leda till sämre och mindre effektiva lösningar, i stället för att man löser båda problemen samtidigt.

Några exempel på problem med Sveriges livsmedelssystem:

Stort importberoende av foder, gödsel och energi
Svenskt jordbruk köper mycket av sitt foder, sin gödsel och den energi som behövs för maskiner och transporter. Om importen störs, till exempel på grund av krig, handelshinder eller höga priser, kan produktionen påverkas mycket. Ju mer vi är beroende av andra länder, desto större risk att maten blir dyrare eller svår att få tag på.

Låg produktion av frukt, grönsaker och baljväxter
I Sverige odlas det inte så mycket frukt, grönsaker och baljväxter jämfört med hur mycket vi äter. Därför behöver vi importera mycket. Dessa livsmedel är viktiga för både miljön och hälsan. När vi inte producerar tillräckligt själva blir vi mer sårbara om det uppstår problem i andra länder.

Ohälsosamma matvanor
Många svenskar äter för lite frukt, grönt och fullkorn, och för mycket socker, salt och fett. Det ökar risken för sjukdomar som hjärtproblem, diabetes och fetma. Våra matvanor påverkar både vår hälsa och samhällets kostnader för vård och sjukdom.

Fler kriser samtidigt (extremväder, konflikter, pandemier)
Klimatförändringar gör att vi får fler perioder av torka, översvämningar och stormar. Samtidigt kan politiska konflikter och pandemier påverka matproduktionen. Om flera problem händer samtidigt blir livsmedelssystemet mycket pressat. Det kan leda till högre priser, brist på mat och osäkerhet om framtiden.

Minskad biologisk mångfald
Biologisk mångfald betyder att det finns många olika växter, djur och mikroorganismer i naturen. Om jordbruket blir ensidigt, till exempel med stora åkrar av samma gröda och mycket bekämpningsmedel, minskar antalet arter. Det gör naturen svagare och mindre tålig mot sjukdomar, skadedjur och klimatförändringar. På lång sikt hotar detta både naturen och maten vi äter. Om bin saknas och pollineringen uteblir påverkas odlingen av många grödor negativt, eftersom vissa grödor är helt beroende av pollinering för att kunna växa.

Ekonomiska risker för lantbrukare som ska ställa om
Om lantbrukare vill ställa om till mer hållbara metoder, som att minska utsläpp, använda färre kemikalier eller odla mer växtbaserad mat, kan det kosta mycket. Det finns ekonomiska risker, och utan stöd från samhället kan det bli svårt för gårdarna att klara omställningen, även om den är viktig för framtiden.

En svaghet i livsmedelssystemet som man ofta inte tänker på är att makten och produktionen är samlad hos ett fåtal stora företag. Livsmedelssystemet kan jämföras med ett timglas. I den ena änden finns många lantbrukare som producerar maten, och i den andra änden finns många konsumenter som köper den. Däremellan finns bara ett litet antal stora företag inom livsmedelsindustrin och matbutikerna, som har stor makt över hur maten produceras och säljs.

Om vi planerar smart kan exemplen ovan hjälpa på flera områden samtidigt.

Vad innebär ”konkurrenskraft inom planetens gränser”?

Företag måste tjäna pengar för att klara sig, men de får inte förstöra miljön eller klimatet. Om vi inte tänker på hållbarhet kan det bli dyrt i längden, eftersom naturen tar skada och människors hälsa påverkas. Om ett livsmedelssystem tjänar pengar men gör människor sjuka eller förstör naturen kan det kosta samhället mycket, till exempel för sjukvård eller förlorad natur som minskar den biologiska mångfalden. Därför måste vi tänka på dessa ”dolda kostnader” när vi bedömer om systemet fungerar bra. Om vi bara tittar på en del av problemet kan vi missa lösningar som hjälper både människor och miljö. Till exempel, om miljön förstörs kan bonden inte odla mat, och om vi äter för mycket socker och fett kan våra kroppar må dåligt och vi behöver vård.

Var ska vi börja och hur ska vi göra?

Inom forskningsprogrammet Mistra Food Futures har vi undersökt ungefär tjugo olika sätt att minska jordbrukets klimatpåverkan. När vi tittade närmare på dem såg vi att många också kan göra livsmedelssystemet mer tåligt mot kriser, till exempel problem med leveranser som kan uppstå vid ökade politiska konflikter i världen.

Forskare och experter har testat flera sätt att göra jordbruk och matproduktion bättre för både miljön och samhället. Vi behöver inte vänta på nya uppfinningar. Det viktiga nu är att använda de lösningar som redan fungerar, sprida dem till fler platser och se till att politiker och företag börjar använda dem på riktigt.

Vad händer om vi gör allt det här?

Då kan vi få ett system som:
• släpper ut mindre växthusgaser
• klarar kriser bättre
• är mindre beroende av import
• ger trygg tillgång till mat
• är hållbart både för människor och miljö

Med andra ord ett livsmedelssystem som fungerar både idag och i framtiden som klarar av olika kriser.

Sammanfattning

Världen är mer sammanlänkad än någonsin, och det gäller också maten vi äter. När stora händelser inträffar – som pandemier, krig eller extremväder – påverkas matproduktionen i hela världen. Därför behöver vi ett livsmedelssystem som klarar kriser.

Jordbruket är beroende av naturen: bin som pollinerar växter, friska jordar och rent vatten. När klimatet förändras eller miljön skadas får det konsekvenser för maten vi kan producera.

Sverige har bra möjligheter att producera mat, men vi är samtidigt beroende av importerad gödsel, foder (mat till djuren) och energi. Det gör oss sårbara vid kriser. För att trygga framtidens matförsörjning måste vi både bli mer hållbara och förbättra beredskapen.

Ett viktigt begrepp är resiliens – förmågan att klara problem, anpassa sig och ställa om när något går fel. Åtgärder som minskar klimatpåverkan, till exempel eldrivna traktorer, bättre växtföljder och mer lokalt foder, gör också jordbruket starkare och mer tåligt vid kriser.

Ska vi klara framtiden måste vi se hela systemet – naturen, jordbruket, politiken, ekonomin och våra egna matvanor – och förstå hur de hänger ihop. Det finns redan många lösningar, men de behöver användas bredare och snabbare Det viktiga nu är att snabbare och i större skala använda de lösningar som vi vet redan fungerar, sprida dem till fler platser och se till att både politiker och företag verkligen börjar använda dem.

Arbetsmaterial

Frågor (Basic + fördjupning)

A. Förståelsefrågor (Basic nivå)

  1. Vad betyder det att livsmedelssystemet är sårbart?
  2. Ge tre exempel på händelser som påverkat matförsörjningen globalt.
  3. Varför är jordbruket beroende av ett fungerande ekosystem?
  4. Vad menas med livsmedelsberedskap?
  5. Förklara ordet ”resiliens” med egna ord.
  6. Varför gör importberoende Sverige mer sårbart?
  7. Hur påverkar klimatförändringar vår framtida matproduktion?
  8. Ge ett exempel på en åtgärd som både minskar klimatpåverkan och ökar beredskapen?

B. Diskussionsfrågor (Mer avancerade)

  1. Hur tror du att vår vardag skulle påverkas om livsmedelssystemet drabbades av en stor kris?
  2. Är det viktigt att Sverige blir mer självförsörjande? Varför/varför inte?
  3. Hur kan vi som konsumenter bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem?
  4. Vilka risker finns om vi fortsätter som idag utan att ändra produktion och konsumtion?
  5. Är det rimligt att förvänta sig att jordbrukare ska ta ekonomiska risker för att bli mer hållbara? Vem borde ansvara?

C. Fördjupningsfrågor / Analys

  1. Hur hänger klimat, jordbruk och miljö ihop? Beskriv sambanden.
  2. Vilka målkonflikter kan uppstå när man försöker bygga både hållbarhet och beredskap?
  3. Om du fick föreslå tre åtgärder för att göra Sverige mer resilient – vilka skulle du välja och varför?
  4. Förklara varför ”konkurrenskraft inom planetens gränser” är viktigt för framtidens matproduktion.

Övningar

1. Begreppskarta

Låt eleverna göra en begreppskarta över centrala ord:

  • Resiliens
  • Livsmedelsberedskap
  • Ekosystemtjänster
  • Hållbarhet
  • Växtföljd
  • Importberoende
  • Självförsörjningsgrad

Uppgift: Rita pilar och förklara hur begreppen hänger ihop.

2. Gruppuppgift: “Bygg ett resilient Sverige”

Eleverna delas in i grupper med uppgift att skapa ett förslag till ett framtidssäkert svenskt livsmedelssystem.

De ska bestämma:

  1. Hur maten ska produceras
  2. Hur man minskar klimatpåverkan
  3. Hur man klarar kriser
  4. Vilka tekniska lösningar som behövs
  5. Hur konsumenter kan påverka

Grupperna presenterar sina förslag för klassen.

3. Etisk diskussion: “Vad är rättvist?”

Presentera ett scenario: Sverige står inför en global kris där importen minskar. Vem ska prioriteras? Hur ska maten fördelas? Vilka regler behövs?

Eleverna diskuterar:
• rättvisa
• ansvar
• solidaritet
• statens roll
• individens roll

4. Matens klimatpåverkan – elevanalys

Eleverna väljer en råvara (kött, potatis, soja, mjölk, bröd, ägg etc.).

De ska ta reda på:

  • Hur råvaran produceras
  • Vilka resurser som krävs (vatten, mark, energi)
  • Hur produktionen påverkar klimatet
  • Om Sverige är beroende av import
  • Hur produktionen skulle kunna bli mer hållbar och mer resilient

Resultatet kan presenteras exempelvis som:
• faktapapper
• digital presentation
• affisch mm

5. Argumentationsövning

Påstående:
“Sverige bör bli mycket mer självförsörjande på mat.”

Eleverna delas i två grupper:
Grupp A = För
Grupp B = Emot

De ska hitta argument, hålla minidebatt och sedan diskutera om någon ändrade åsikt

6. Avslutning (snabb uppgift)

Eleverna skriver på en lapp:

  1. Något jag lärt mig
  2. Något jag fortfarande undrar över
  3. Något jag tycker att Sverige borde göra för att förbättra sin livsmedelsberedskap

Filmmaterial


Olika vägar mot framtidens livsmedelssystem

Nettonoll klimatutsläpp i primärproduktionen fram till 2045

Nästa generations mätmetoder för hållbarhet

Hur kan vi stödja transformationsprocessen

Om Mistra Food Futures:
Vi är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, som jobbar för att göra Sveriges livsmedelssystem bättre och mer hållbart. Målet är att maten vi producerar ska vara hälsosam, miljövänlig, rättvis och kunna klara kriser, både i Sverige och i världen.

Allt material som kommer från oss är resultat från vår forskning och finns publicerat i rapporter och vetenskapliga artiklar på www.mistrafoodfutures.se.

Om du vill komma i kontakt med oss är du välkommen att mejla till info@mistrafoodfutures.se.