Sammanfattning: Use, action and economic performance in sustainability indicator monitoring of the Swedish food system.
Vad kan hållbarhetsindikatorer visa? Hur används kunskapen, och vad krävs för att mätning ska leda till verklig förändring?
Det sätt vi producerar och konsumerar mat på i dag är inte hållbart. Livsmedelssystemet förser miljarder människor med mat, men bidrar samtidigt till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ohälsosamma matvanor. Om inget förändras kommer framtida generationer att möta ännu större utmaningar.
För att kunna förändra utvecklingen behöver vi först veta om den går åt rätt eller fel håll. Hållbarhetsindikatorer är ett sätt att följa utvecklingen på gårdar, i livsmedelsföretag och hos andra aktörer som arbetar för att bli mer hållbara. Men vad kan indikatorerna egentligen berätta? Hur används de? Leder de till verklig förändring och lönar sig hållbarhet?
Fem studier
De fem studierna i avhandlingen undersöker dessa frågor ur olika perspektiv.
Artikel I undersöker de indikatorer som används för att utvärdera hållbarhet på mjölkgårdar. Studien visar att tillgången till data påverkar möjligheten att mäta och utvärdera miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Artikel II jämför hur företag som förädlar, distribuerar och säljer livsmedel använder indikatorer för att rapportera om hållbarhet. Många företag rapporterar om utsläpp, medan betydligt färre rapporterar om bevarande av naturkapital och rättvisa ekonomiska villkor. Hur företagen använder indikatorer hänger bland annat samman med bransch, omsättning och om företaget är multinationellt.
Artikel III undersöker vem som anses ha ansvar för hållbarhetsförbättringar, exempelvis för att minska livsmedelssystemets klimatpåverkan och öka konsumtionen av hälsosam mat. Studien visar att personer som arbetar med hållbarhet inom det svenska livsmedelssystemet anser att politiker har stora möjligheter att påverka utvecklingen och därför också bär ett stort ansvar.
Artikel IV utvecklar ett verktyg för att mäta hur heltäckande de hållbarhetsindikatorer är som livsmedelsföretag rapporterar. Studien utmanar också försiktigt uppfattningen att omfattande hållbarhetsrapportering skulle vara negativt för företagens ekonomiska resultat.
Artikel V följer svenska mjölkgårdar under 30 år, en period då gårdarna blivit färre men betydligt större. Olika hållbarhetsindikatorer, bland annat klimatpåverkan, djurvälfärd, stöd till ekosystem och lantbrukarnas ålder, har utvecklats åt olika håll. Samtidigt har många gårdar fortsatt ekonomiska utmaningar.
Vad betyder resultaten för livsmedelssystemets hållbarhet?
Hållbarhetsindikatorer kan visa vad som förändras på gårdar och i livsmedelsföretag och synliggöra var det fortfarande finns behov av förbättringar. Men det finns också luckor där indikatorerna inte fångar viktiga hållbarhetsaspekter, eller där uppföljningen inte leder till att livsmedelssystemet blir mer hållbart.
Även om svenska mjölkbönder står inför långvariga ekonomiska utmaningar är sambandet mellan hållbarhet och ekonomiska resultat fortfarande oklart. Det behövs mer forskning för att förstå när och var hållbarhet faktiskt lönar sig.
Men mer kunskap löser inte problemet i sig. För att förändring ska ske behöver lantbrukare, företag, politiker och andra aktörer ta ansvar och använda det som indikatorerna visar för att göra livsmedelssystemet mer hållbart.
