Acceptans för politisk styrning med syfte att påverka matkonsumtion kan bero på så mycket

Jag möter ofta åsikten att det är svårt att införa styrmedel för att ändra vad svenskar äter. Åsikten förklaras med att det är krångligt rent praktiskt och administrativt, eller för att det finns juridiska hinder. Men en orsak som också ofta lyfts fram är att svenskar inte vill blir styrda. Att det inte finns en acceptans för de lite mer effektiva styrmedlen så som regleringar och prisjusteringar (som uppnås med skatter, subventioner eller momsdifferentiering).

Från vetenskaplig litteratur som undersöker acceptans för styrmedel med syfte att minska miljöpåverkan genom exempelvis prisjusteringar har jag lärt mig att en individs acceptans kan beror på faktorer så som politisk orientering, värderingar, kunskap och medvetenhet om miljöproblem. Det kan också bero på socio-ekonomiska faktorer som inkomst och utbildning och geografisk hemvist. Men även det aktuella politiska och mediala landskapet och de normer som personen i fråga möter påverkar acceptansen. Slutligen visar forskning att även utformningen av själva styrmedlet och hur det kommuniceras och presenteras påverkar acceptansen. Summerat visar forskning att acceptans i högsta grad dynamiskt – det kan förändras över tid och kan också påverkas av en policy designer. Kan vi dra samma slutsatser om styrmedel på matområdet?

Inom WP 7 har vi precis avslutat en datainsamling där vi undersökt 2000 svenskars acceptans av olika typer av styrmedel på matområdet. Våra preliminära resultat visar att acceptans kan beror på flera olika faktorer. Acceptans beror exempelvis på typ styrmedel – en subvention för att underlätta mer hållbara konsumtionsmönster är mer accepterat än en skatt med samma syfte.  Men våra preliminära resultat visar att det också går att påverka acceptansen med hjälp av design och presentation. Exempelvis kan acceptans för en skatt på särskilt klimatbelastande protein (som exempelvis rött kött) öka om det kombineras med en subvention på växtbaserade proteinkällor (som exempelvis bönor och linser) som har finansierats med skatteintäkterna. Likaså ökar acceptansen för en sådan skatt om intäkterna används för att subventionera mera hållbara produktionsmetoder.

Men kan vi säga något om vem som typiskt sett är mer eller mindre accepterande? Det kommer vi att kunna göra, vi har bara inte hunnit analysera resultaten ännu. Jag är väldigt nyfiken på dessa resultat och hoppas ni är detsamma.

Text: Therese Lindahl

 

Den tidigare forskning som refereras är stor och det finns mycket att fördjupa sig i för den som är nyfiken. Nedan ges några förslag på artiklar som kan fungera som en start för den som vill sätta sig in i ämnet.

  • Drews, van der Bergh (2015) What explains public support for climate policies? A review of empirical and experimental studies. Climate Policy. DOI: 10.1080/14693062.2015.1058240
  • Beiser-McGrath, Bernauer (2019) Could revenue recycling make effective carbon taxation politically feasible? Science Advances. eaax3323
  • Davidovic, Harring, Jagers (2020) The contingent effects of environmental concern and ideology: institutional context and people’s willingness to pay environmental taxes. Environmental Politics, DOI: 10.1080/09644016.2019.1606882.