Apropå systemsyn och ett klimatvänligt jordbruk…

I Mistra Food Futures studerar vi bland annat hur den svenska jordbrukssektorn kan bli klimatneutral till år 2045. En nödvändighet och en utmaning i tid. I Sverige, och världen, pågår för närvarande en imponerande mängd forskning om hur innovationer och åtgärder ska göra jordbruket mer klimatvänligt. En utmaning för forskningen är att kunna gå på djupet i detaljerade frågeställningar och samtidigt sätta dem i ett helhetsperspektiv. Att se de sammantagna effekterna av olika åtgärder.

Dagens forskning är så avancerad att enskilda forskargrupper omöjligt kan vara experter både på djupet och på bredden. Här kan Mistra Food Futures göra stor skillnad. Med sitt holistiska synsätt tittar programmet på livsmedelssektorn som en helhet och på olika förändringsåtgärder i ett livscykelperspektiv. Det handlar om att kombinera olika åtgärder för att förstå hur de inverkar på varandra, inte se dem som separata företeelser. Ibland kan en åtgärd förstärka en annan, ibland kan en åtgärd göra en annan helt verkningslös. Forskningen har en viktig uppgift i att synliggöra sådana förhållanden, att anlägga den så viktiga systemsynen.

Alla möjligheter att förbättra jordbrukssektorns klimatbalans är förstås värda att studera, men viktigt är också att sortera ut vad som är faktiskt stort och smått i omställningen av det svenska livsmedelsystemet. Vi vet som exempel att lustgasutsläppen är viktiga och att en effektiv åtgärd inom detta område skulle få stor betydelse. Men i övrigt är det inte lika självklart vilka som är de mest kraftfulla åtgärderna. Med målsättningen en klimatneutral jordbrukssektor är det förstås viktigare för helheten att jobba med något som reducerar de totala emissionerna med 10% än med bara 0,1%.

Ännu en fråga vi hoppas besvara är om det överhuvudtaget är rimligt att uppnå en helt klimatneutral jordbrukssektor. Några utsläppskällor går sannolikt aldrig att reducera till noll, dit hör lustgasutsläpp från åkermark och metanemissioner från idisslare. Ska jordbruket bli växthusgasneutralt krävs också sänkor som faktiskt minskar mängden utsläpp i atmosfären. Smarta odlingssystem som binder kol i marken kan fungera som sänkor, liksom biokol som produceras för att tillsättas i marken. I ett anslutande projekt studerar vår forskargrupp ännu ett koncept för att reducera utsläpp, i detta samlar kemiska filter in och avlägsnar metan och koldioxid från den omgivande luften.

Frågan har lyfts om jordbrukets fastläggning av kol i grödor och animalieprodukter borde räknas jordbruket till godo i klimatberäkningarna. I så fall skulle målet om klimatneutralitet kanske vara uppfyllt även utan åtgärder, åtminstone för växtodlingen. Detta är ett intressant räkne-experiment, men det löser i sig inga klimatproblem eftersom de totala emissionerna inte reduceras det minsta av denna flytt av systemgränser. Istället blir det då de människor eller processer som konsumerar jordbrukets produkter som blir utsläppskällorna.

För utvecklingen av en klimatvänlig jordbrukssektor, ett resilient, hållbart och konkurrenskraftigt svenskt livsmedelssystem bör det vara bättre att jobba med åtgärder inom de normalt använda systemgränserna. Vidare tål att upprepas att ett hållbart jordbruk inte bara behöver vara klimatneutralt, övriga miljöeffekter, social och ekonomisk hållbarhet är av samma betydelse och ska räknas in i bilden. Det utan att glömma att jordbrukare, världen över, är de som ska förse jordens befolkning med mat, en livsnödvändighet och en mänsklig rättighet.

Forskningen har som sagt en viktig uppgift.

Av Per-Anders Hansson