Mål är en central del av vår existens, de är kompasser som vägleder oss som människor och som samhällen. Forskning har exempelvis visat att tydliga mål kan vara ett effektivt sätt att uppmuntra människor att leva mer miljövänligt och att få företag att förbättra sina miljöprestanda. För den offentliga styrningen kan fastställandet av mål vara lika effektivt som lagstiftning för att lösa samhällsproblem. Målsättningar möjliggör prioriteringar, inspirerar dem som arbetar inom ett område, skapar riktlinjer för att spåra framsteg och skapa en långsiktig gemensam vision.
Men mål leder inter per automatik till positiva förändringar. Effektiva mål måste vara mätbara, uppnåeliga (eller åtminstone delvis), och de bör motivera majoriteten av involverade aktörerna att uppfylla dem. Det finns dessutom en risk att målen kommer i konflikt med varandra; deras genomförande kräver därför samordning mellan olika sektorer, aktörer och länder.
Mål är också viktiga i omställningen till hållbara livsmedelssystem. De globala hållbarhetsmålen, Parisavtalet och Sveriges miljömål är bland de viktigaste ledstjärnorna i Sveriges styrning när det gäller hållbarhet, samt inom livsmedelspolitiken. Livsmedelsstrategin är kanske den viktigaste källan till matrelaterade mål i Sverige, men det finns dock hundratals mål när det gäller livsmedelssystemet i Sverige, både från offentliga aktörer och privata företag. För bara några veckor sedan gav regeringen i uppdrag till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten ”att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige”. Frågan är då, vilka är målen som är mest relevanta och hur kommer summan av dessa mål att påverka vårt livsmedelssystem?
I Mistra Food Futures arbetar vi med att tillsammans med samhällets aktörer utforska hållbara mål för Sveriges matsystem. Huvudfokus är miljömässig hållbarhet men vi täcker också in social- och ekonomisk hållbarhet samt hälsa. Ett viktigt första steg i processen är att sammanställa vilka mål som statliga aktörer, t.ex. regeringen, myndigheter och departement, formulerat och undersöka vilka hållbarhetsdimensioner dessa täcker in. Parallellt sammanställer vi mål från den privata sektorn, det vill säga exempelvis dagligvaruhandeln och livsmedelsföretagen. För närvarande analyserar vi materialet för att undersöka i vilken utsträckning privata och statliga aktörers mål överlappar. Det för att få en förståelse för vart det råder konsensus, men även vart det eventuellt finns motsättningar, eller helt blinda fläckar.
Vi kommer även att analysera om de svenska målen är i linje med vetenskapligt grundade hållbarhetsmål för det globala matsystemet. En nyckelkomponent är att arbeta transdisciplinärt, över vetenskapliga discipliner och mellan olika samhällsaktörer för att få en så god översikt av relevanta målkonflikter och synergier som möjligt.
Sist, men inte minst, kommer Mistra Food Futures identifiera vilka barriärer som finns för att åstadkomma de mål som definierats. Varför är det till exempel så svårt att ändra svenskarnas kostmönster? Vilka hinder finns för att nå klimatmålen i svenskt jordbruk, vattenbruk och fiske? Och hur kan vi radikalt minska förlusten av biologisk mångfald? Utan insyn och samsyn kring dessa frågor är det svårt att identifiera hur vi bäst förändrar produktion och konsumtion av mat, och alla led däremellan. Vi hoppas därför bidra med en grundsten till det förändringsarbete som nu på allvar verkar ta fart i Sverige, för att förändra matsystemet.
Av: Malin Jonell (Academy Program on Global Economic Dynamics and the Biosphere, KVA och Stockholm Resilience Centre), Beatrice Crona (Stockholm Resilience Centre) och Chiara Pia (Stockholm Resilience Centre)