Konkreta beslut inom något så krångligt som hållbara och resilienta produktionssystem

Sedan mitt förra blogginlägg så har mycket hänt i Sverige vad gäller satsningar på produktionsanläggningar för livsmedel. Några exempel är att Mycorena bygger en fullskalig anläggning för produktion av svampprotein, Dafgårds satsar på en ny produktionslinje för vegetariska produkter, Orkla gör en storsatsning på ärtbaserade produkter och Lantmännen planerar en produktionsanläggning för proteinprocessning. Allt inom några månader.

Det gemensamma är att alla dessa satsningar drivs av en ökande efterfrågan på mer klimatvänliga produkter, från både konsumenter och offentlig måltid. Detta är mycket bra, men i ljuset av IPCC:s senaste rapport så vet vi att mer måste göras. Allt fler företag inser att det kommer att krävas mer klimatåtgärder, men även högre ambitioner inom det bredare hållbarhetsområdet, för att vara fortsatt relevant och många seriösa initiativ tas inom alla delar av branschen.

Om nu omställningen startar av sig själv, innebär det att stora forskningsprogram inom livsmedelssektorn, som Mistra Food Futures och Formas centrumbildningar, är för sent ute? Jag hävdar tvärtom, timingen är perfekt. Dessutom är det tydligt att nya forskningsansatser kommer att krävas för att klara utmaningarna, denna forskning måste göras i samverkan med alla aktörer som är delaktiga för att omställningen ska kunna bli hållbar och resilient.

En del av Mistra Food Futures handlar om att utveckla och testa metoder för att utforma framtidens produktionskedjor från gårdsgrind och hamn till butik. Detta är ju nära kopplat till de satsningar som görs, och vår ambition är att kunna utveckla metoder och kunskap som kan användas vid kommande satsningar.

Forskningen har brottats en hel del med hur detta ska göras på ett meningsfullt och användbart sätt. Givet långsiktiga mål måste den hitta sätt att inkludera marknadsaspekten. Att strikt utforma de mest hållbara systemen utan detta leder till förvisso intressanta räkneövningar men också en del pekpinnar exempelvis om vad som ska konsumeras. Mistra Food Futures har landat i en stegvis metod som underlättar för deltagare från både företag och akademi att tänka utanför boxen. I denna jobbar vi med olika produktkoncept samtidigt som metoden bygger på att effektivt utnyttja befintlig kunskap och vara transparent.

Vi tror att detta innebär en bredare och djupare förståelse för konsekvenser av olika val och förhoppningsvis underlag för beslut som leder oss i en mer hållbar riktning. Att hitta ”den enda rätta vägen” är förstås inte möjligt. Det vi hoppas bidra med är ett strukturerat arbetssätt som ger en större förståelse för konsekvenser av beslut och vilka konflikter mellan hållbarhetsmål som finns.

Nu jobbar vi intensivt med två ”pilot-fallstudier”, för att stresstesta metodiken. De produkter vi valt att jobba med är juice och morötter, inte för att de är de mest centrala utan för att de fångar upp olika system och frågeställningar som stödjer metodutvecklingen. Juice är ofta en global kedja och produkten kan levereras som både färskvara, hållbarhetsbehandlad och fryst. Morötter är en svensk råvara som kan förädlas på olika sätt och det finns korta småskaliga kedjor såväl som långa och storskaliga.

Vårt arbetssätt inkluderar samverkan mellan aktörer, utnyttjande av befintlig forskning och kunskap och ett strukturerat sätt att tänka fritt och nytt. Vi tror verkligen att detta kan komma att underlätta för aktörer i kedjan att fatta beslut som driver utvecklingen i hållbar riktning trots att frågan är extremt komplex.

Text: Ulf Sonesson, forsknings- och affärsutvecklare, RISE