Planetvänliga mål? -Företagens hållbarhetsmål och om att hitta livsmedelssystemets hävstångspunkter

Av Rakel Alvstad och Malin Jonell, WP2

 

Att de mål som sätts för det svenska livsmedelssystemet är effektiva och välriktade är centralt för att kunna driva positiv förändring. I Mistra Food Futures arbetar vi med att tillsammans med olika samhällsaktörer utforska mål för ett hållbart svenskt livsmedelssystem. Som ett led i detta har vi i Arbetspaket 2 sammanställt och analyserat runt 300 mål som har satts upp av de 19 största privata aktörerna i dagligvaruhandeln och livsmedelsbranschen. Vad kan vi då säga om Matsveriges hållbarhetsmål? Vilka hållbarhetsdimensioner täcker de in? Och siktar de högt nog?

Som vi tidigare har rapporterat om här på bloggen har samtliga företag i urvalet har satt minst ett klimatmål. Däremot finns det försvinnande få mål som rör verksamhetens påverkan på exempelvis biologisk mångfald, kemikalier eller övergödning. För att det ska vara möjligt att utvärdera och arbeta mot målen är det centralt att målen är konkreta och att det är tydligt vad som behöver uppnås. Våra resultat visar att runt 70% av alla företagens hållbarhetsmål är kvantitativa och att 70% av målen har ett slutdatum.

Klimatpåverkan, jämfört med andra hållbarhetsdimensioner, är en tydligt definierad parameter med ramverk som Science Based Targets som gör att många företag nu beräknar sina klimatutsläpp. Det är också i synnerhet företagens klimatmål som är kvantitativa och tidsbestämda. Att det i viss utsträckning saknas konkreta mål som berör de övriga planetära gränserna kan bero på att dessa hållbarhetsdimensioner är svårare att mäta och att företag saknar de verktyg och kompetens som behövs för att sätta upp lämpliga mål. WWF drar en liknande slutsats i sin rapport om hur svenska företag arbetar, och bör arbeta, med biologisk mångfald.

Vi har även uppskattat hur effektiva målen kan anses vara i förhållande till sex olika hållbarhetsdimensioner: klimat, biologisk mångfald, färskvattenanvändning, antibiotika och djurvälfärd samt kemikalier och bekämpningsmedel. Sett till antal mål ser vi att det finns ett fokus på interventioner som bedöms som mindre effektiva för att driva skiftet från ett ohållbart till ett hållbart livsmedelssystem. Ungefär 40% av alla hållbarhetsmål i urvalet handlar om 1) återvinning och förpackningar, 2) certifieringar och 3) transporter. Samtidigt är mål kopplade till ett skifte till en mer växtbaserad kost eller att skydda och återställa natur sällsynta i företagens årsrapporter, trots att den typen av insatser bedöms kunna ha större effekt.

Tillsammans med våra partners vill vi i Mistra Food Futures identifiera de största hävstångspunkterna för transformativ förändring, det vill säga områden där insatser kan ge stor effekt på hela livsmedelssystemet, och låta dessa forma den privata sektorns hållbarhetsarbete framöver.

Hur tar vi nu de här insikterna vidare? Inom ramen för Arbetspaket 7 inleds nu under hösten 2023 en intervjustudie som ska undersöka vilka möjliggörare och barriärer företagen identifierar för att uppnå de nuvarande målen, samt sätta mer ambitiösa mål i framtiden.