Ökad hållbarhet stärker tryggheten och konkurrenskraften för alla aktörer i livsmedelskedjan. Det skriver forskare från Stockholms universitet, SLU, Kungliga vetenskapsakademien och RISE i Mistra Food Futures inspel med anledning av att Sverige tar fram en ny livsmedelsstrategi.
Sverige har mycket goda förutsättningar att producera mat. Vi har bra jordar, tillräcklig tillgång till vatten och har redan tagit viktiga steg i den gröna omställningen. Sverige ses ofta som ett föredöme när det gäller hållbarhet. Att vår livsmedelsproduktion är och fortsätter att vara hållbar blir allt viktigare för att bibehålla konkurrensfördelar i en omvärld som ställer om till hållbar utveckling. För oss som forskare kring livsmedelssystemet är det glädjande att matrelaterade frågor hamnat högt upp på den offentliga dagordningen och att diskussionen om tillgång till tillräckliga och säkra livsmedel har intensifierats här hemma i Sverige där vi länge har tagit tillgången på mat för given.
Mat behöver kunna produceras även när jordbruket blir utsatt för oväntade störningar. Livsmedelssystemet kan dra nytta av lärdomar från tidigare kriser, men samtidigt behöver det rusta sig för att kunna möta det okända och hitta lösningar som löser flera problem samtidigt. En utgångspunkt är att kombinera strategier för omställning till hållbarhet med strategier för beredskap och resiliens.
Vi hoppas att Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet tar till sig av våra vetenskapliga råd och rekommendationer som vi skickat in till arbetet med Livsmedelsstrategi 2.0. Dessa rekommendationer från oss som livsmedelsforskare kommer att vara till hjälp för att öka takten med den nödvändiga omställning vi står inför med att nå fram till ett hållbart livsmedelssystem som innebär att vi får en robust livsmedelsförsörjning, når miljömålen och samtidigt säkrar Sveriges konkurrenskraft.
1. Sätt hållbarhet i centrum för livsmedelsstrategin och använd breda, tydliga och mätbara mål
Att utveckla livsmedelssystemet innebär målkonflikter som måste hanteras. Ett till synes lönsamt livsmedelssystem, baserat på bokföringsmässig vinst hos livsmedelskedjans aktörer, men som samtidigt ger upphov till negativa effekter på folkhälsan och utarmar naturkapitalet, kan leda till avsevärda samhällskostnader om kostnaderna för sjukvård och förlust av ekosystemtjänster räknas in. Med ett alltför smalt synsätt riskerar vi att gå fel och riskerar att missa flera av de möjliga synergier som finns, där man genom en förändring kan uppnå en positiv utveckling i förhållande till flera mål samtidigt.
2. Öka produktionen av framtidens mat
Framtidens livsmedel är hälsosamma och resurssnåla. Ökad svensk produktion och förädling av framtidens livsmedel stärker även landets försörjningsförmåga och beredskap och kan bidra till förbättrad konkurrenskraft genom fler affärsmöjligheter för företag att utvecklas.
Frukt, grönsaker och baljväxter är idag den livsmedelsgrupp där Sverige har en låg egenproduktion i förhållande till befolkningens behov. Här finns en stor potential att öka matproduktionen i Sverige, samtidigt som klimatpåverkan kan minska.
Sveriges förutsättningar för den cirkulära animalieproduktionen behöver tas till vara genom att framtidens animaliska livsmedel produceras i system som baseras på råvaror som vi människor inte kan eller vill äta, t.ex. gräs från betesmarker och vallodling samt restprodukter från livsmedelsindustrin. Genom att konsumenter äter “mindre men bättre kött” kan djurhållning säkras samtidigt som miljömål nås.
3. Skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam konsumtion
Det finns stor potential att samtidigt förbättra folkhälsan och minska miljö- och klimatpåverkan genom mer balanserade koster såsom ökad konsumtion av frukt, grönt, baljväxter och blå mat, minskad överkonsumtion och minskat svinn.
Forskning har visat på behovet av offentliga styrmedel. Krav behöver också ställas på livsmedelskedjans aktörer, industrin och handeln, så att de bidrar positivt till en förändring av kostmönstren.
4. Accelerera implementeringen av framtidssäkrad, resurseffektiv teknik
Samtidigt som utvecklingen av nya miljösmarta tekniska lösningar och odlingssystem kan intensifieras, visar vår forskning att det finns en stor potential att minska miljö- och klimatpåverkan från jordbruket, fisket och livsmedelsindustrin genom att implementera redan utvecklad men outnyttjad teknik och metoder. Det som saknas är politiska styrmedel och finansiella resurser.
5. Låt hållbarhetsomställning och ökad beredskap gå hand i hand
Vi behöver kunna producera mat även när jordbruket och livsmedelsindustrin utsätts för störningar. Lagerhållning skapar en buffert men tar inte bort sårbarheten över tid. Produktionen behöver framtidssäkras genom att minska vårt beroende av importerade fossilbaserade mineralgödselmedel och bränslen, men även av sojafoder från regioner där risk för avskogning finns. Systemet behöver använda flera olika försörjningsvägar för att säkra produktionsmedlen.
6. Samlas kring en vision om den goda maten
I en tid av splittring, polarisering och vetenskapsförakt är vi i större behov än någonsin av ett visionärt och kunskapsbaserat ledarskap kring den goda maten. Den goda maten är både smakrik och gör gott för människors hälsa och välbefinnande, samtidigt som den minimerar skadan på vår biosfär och produceras av konkurrenskraftiga företag. Som forskare vid våra universitet visat, så är mat mycket mer än bara näring. Mat är kultur, gemenskap, företagande och en central del av en levande stad och landsbygd.
En uppdaterad svensk livsmedelsstrategi är en unik möjlighet att både bidra till ökad hållbarhet, trygghet och konkurrenskraft i hela kedjan.
Line Gordon, professor i hållbar utveckling med inriktning mot hållbara livsmedelssystem, Stockholm Resilience Centre, SU
Helena Hansson, Professor vid Institutionen för ekonomi, SLU
Per-Anders Hansson, Professor vid Institutionen för energi och teknik, SLU
Maria Hellström, Senior Specialist vid RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och Livsmedel
Malin Jonell, Fil Dr i hållbarhetsvetenskap och forskare vid Stockholm Resilience Centre, SU och Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB) vid Kungl. vetenskapsakademien
Therese Lindahl, Fil Dr i nationalekonomi och forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
Ulf Sonesson, Docent, forsknings- och affärsutvecklingsansvarig vid RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och Livsmedel
