Hur ser aktörer i det svenska livsmedelssystemet på utmaningar, möjligheter och lösningar för ett hållbart livsmedelssystem? Denna fråga undersöktes i en ny studie från Mistra Food Futures. Resultatet visar på fem väldigt olika perspektiv, men också flera punkter som skulle kunna bidra till en hållbar omställning av systemet om de implementerades redan nu.
Med studien vill forskarna belysa huruvida och i så fall vilka olikheter som finns och att det är viktigt att forskningen, politiken och aktörerna förhåller sig till dem när frågor om vad som är betydelsefullt i ett hållbart livsmedelssystem diskuteras.
Vi kan inte utgå från att alla aktörer menar samma saker när vi pratar om hållbarhet i livsmedelsystemet och vi behöver vara transparanta med det, säger Helena Hansson, programchef för Mistra Food Futures och en av forskarna som ligger bakom studien.
Med hjälp av metoden Q Methodology samlade forskarna först ihop ett antal påståenden från aktörer i livsmedelssystemet om vad de ser ingår i ett hållbart livsmedelssystem. Påståendena rangordnades sedan av studiens deltagare, som tillsammans representerade livsmedelssystemets olika delar.
Forskarna använde sedan en statistisk metod för att gruppera ihop rangordningen av påståendena. Utifrån detta tolkades de kluster som kom ut som olika perspektiv på hållbarhet vilket gav forskarna fem olika perspektiv varav tre med huvuddrag som går att tolka, berättar Helena Hansson.
I det diagnostiska perspektivet finns ett tydligt fokus på att få ner utsläppen som livsmedelssystemet genererar, samt på minskad köttkonsumtion och svinn. I det regenerativa perspektivet ligger fokus på biodiversitet och diversitet i såväl grödor som företag samt på kvalitetsmat snarare än lönsamhet, teknologi och global handel. I det fossilfria perspektivet läggs stor vikt vid att minska beroendet av fossil energi, lönsamma företag och på att företag ska anpassa sin klimatpåverkan.
Vi hade en tanke också på att se i studien om samma typ av aktör klustrade ihop sig i samma perspektiv – lantbrukare, processindustri, etc. – men så blev det inte, berättar Helena Hansson och poängterar att respondenterna inte är engagerade i Mistra Food Futures och inte färgats av programmets sätt att tala om hållbarhet vilket var viktigt ur ett metodperspektiv.
Studien visar att påståendena rangordnades väldigt olika, en del av respondenterna tog helt avstånd från vissa påståenden och andra höll helt med.
När vi ser till delar där respondenterna håller med varandra och där det finns en konsensus mellan perspektiven är det saker som livsmedelssystemet skulle kunna börja med direkt. Om man gör det skulle detta kunna få effekt ganska omgående, säger Helena Hansson.
Nu kommer forskarna göra en djupare analys av resultatet för att utveckla indikatorer för hur vi ska mäta hur utvecklingen mot ett hållbart livsmedelssystem ska kunna följas upp.
Frågor som skiljer perspektiven åt:
- Betydelsen av lönsamhet som en bas för hållbarhet
- Betydelsen av kulturella värden av mat
- Betydelsen av animalieproduktionen som ett sätt att ta hand om restprodukter
- Betydelsen av att det finns goda möjligheter att producera mer mat med regenerativa metoder som t.ex. används i ekologiskt lantbruk
- Betydelsen av att minska köttkonsumtion som ett sätt att göra svenska dieter mer hållbara.
Frågor där det råder viss konsensus i de olika perspektiven:
- Betydelsen av att reducera användningen av soja i animalieproduktionen
- Betydelsen av att lyfta fram skolorna som en viktig roll för att lära om att äta på ett mer hållbart sätt
- Betydelsen av att livsmedelssystemet bidrar till attraktiva landskap
- Betydelsen av att beredskapen behöver förbättras
- Betydelsen av att fokusera på sociala aspekter och vattenhantering.
Frågor som det inget av perspektiven ställer sig emot:
- Betydelsen av mer hälsosamma dieter
- Betydelsen av att öka produktionen av frukt och baljväxter i Sverige
- Betydelsen av att lägga mer ansvar på handeln att jobba med hållbarhetsomställning
- Betydelsen av att jobba med minskat svinn
- Betydelsen av att arbeta med markbördighet.
Länk till vetenskaplig publikation
