Evidensbaserad problemlösning – ett verktyg för omställning

Vi vet alla vi måste ställa om stora delar av vårt livsmedelssystem. Vi vet också varför – och vi har många konkreta idéer och goda exempel som beskriver vad som kännetecknar ett framtida mer hållbart livsmedelssystem. Ändå är det så förtvivlat svårt att gå från ord till handling.

Under våren har en grupp deltagare från Mistra Food Futures gjort ett försök genom att följa pilotutbildningen ”Evidensbaserad problemlösning”. Kursen har utvecklats av Magnus Johansson, filosofie doktor i pedagogik och senior forskare vid Stadsutvecklingsenheten, RISE. Den bygger på boken ”Evidensbaserad stadsutveckling” som Magnus skrivit tillsammans med Joakim Forsemalm, docent i etnolog, som under många år arbetat med lärande i komplexa stadsutvecklingsprocesser.

I pilotutbildningen har vi prövat om lärdomar och verktyg som utvecklats ur pedagogisk forskning och tillämpats för att stödja innovationsprocesser i staden även kan användas för att stödja omställningen av vårt livsmedelssystem. Svaret är att det fungerade förvånansvärt bra. Deltagarna lämnade kursen med en uppsättning verktyg och begrepp som kommer att hjälpa dem att gå från ord till handling i omställningsarbetet.

En viktig utgångspunkt är den så kallade ”evidenscirkeln” som Joakim och Magnus utvecklat, baserat på tidigare forskning. I cirkeln används begreppet ”evidens” på ett nytt sätt för att illustrera en utmaning med allt omställningsarbete som ofta glöms bort: om jag ska driva en komplex omställningsprocess måste jag kunna hantera olika former av kunskap – som vi här väljer att kalla ”evidens”. Det uppstår ofta konflikter mellan dessa olika kunskapsformer.

Vad forskningen visar (vetenskaplig evidens) kommer ofta i konflikt med mina egna erfarenheter av att arbeta konkret med en fråga (professionell evidens: ”Jag har arbetat med detta i 30 år, jag vet vad som fungerar”). Den organisation jag verkar inom kanske inte har kapacitet att ställa om (organisatorisk evidens). Dessutom vet ju alltid producenter och konsumenter bäst (intressentevidens).

Om vi skall lyckas med omställningen måste vi lära oss att väga samman olika sätt att förstå en utmaning. Vi måste utveckla vårt omdöme att hantera komplexa frågor. Och vi måste också utveckla vår förmåga att inte bli handlingsförlamade av komplexa frågor, utan kunna agera framåt baserat på olika former av evidens.

Vi kommer aldrig kunna ställa om livsmedelssystemet om vi inte börja agera annorlunda. Det räcker inte att veta – vi måste också börja göra. Men vi människor är vanedjur. Vi gör ofta som vi alltid gjort – vi vet ju att det fungerar.

Evidenscirkeln hjälper oss att hitta ett nytt språk för att tala om hur konflikter mellan olika former av evidens ofta utgör ett stort hinder för omställning som vi sällan tänker på eller pratar om. Genom kursen har deltagarna fått nya ord för detta och dessutom verktyg att hantera dessa konflikter, för att kunna komma vidare i arbetet med att utveckla mer hållbara livsmedelssystem. Förhoppningsvis leder det till att fler konkreta idéer och goda exempel också leder till förändring!

Text: Magnus Johansson, PhD
Senior Forskare, RISE