Att förändra människors vanor är svårt, tar ofta lång tid och sker sällan utan någon form av påverkan. Det gäller också våra matvanor. Så för att maten på våra tallrikar ska bli mer hälsosam och hållbar kommer någon form av påverkan att behövas. Det kan vara påverkan från den närmsta omgivningen, familj, vänner och sociala kanaler. Men det kan också vara iform av styrmedel som regleringar, prisförändringar och förändringar i utbud, eller mer subtilt, hur utbudet presenteras. Men vad tycker vi medborgare egentligen om styrmedel, om att uppleva sig och bli styrda?
På individnivå finns flera anledningar att motsätta sig styrmedel. Vissa kan riskera att inskränka på upplevelsen av den personliga valfriheten, på rätten att fatta sina egna beslut, grundade i egna värderingar och sin egen kunskap. Inte någon annans. Andra kan vara förknippade med kostnader. En konsumtionsskatt på ett livsmedel som gör att det blir dyrare är sannolikt inte positivt för den konsument som vill behålla sin matvana.
En reglering kan också betyda en kostnad i form av den tid, tankeverksamhet och känslomässiga påfrestning det tar att sätta sig in i nya bestämmelser, skaffa sig kunskap om nya beteenden och att börja leva på ett nytt sätt. Mer subtil styrning, som en förändring i hur utbudet av matvaror presenteras, kan skapa motstånd hos den som uppfattar det som manipulativt.
Men det finns samtidigt anledningar att vara för styrning. Många kan verkligen vilja ändra sitt beteende men ha svårt att på egen hand byta vanor och därför uppfatta styrningen som en hjälpande guidning istället, som påminnelser i det dagliga. Andra kanske skulle välja att äta mer växtbaserat om det kostade mindre än idag, i jämförelse med andra livsmedel, om det gjordes en relativ prisförändring exempelvis genom en subvention.
Vidare kanske vissa skulle tycka det vore enklare att göra bra matval med färre valmöjligheter, och massor av olika varianter för varje produkt, på butikshyllorna. Och sedan finns också de som tycker att styrning behövs just för de anser att det är det enda sättet att nå uppsatta mål för hälsa och miljö.
Samitidigt beror upplevelsen av vad någon tycker om styrning också på omständigheterna runtomkring. Den kan påverkas av vem det är som styr och med vilket syfte, vad personen sympatiserar med och inte. Det kan förstås också spela roll på vilket sätt styrningen sker. Det här vill vi i Mistra Food Futures undersöka. Vilken acceptans det finns för olika sorters styrning på matområdet? Är vissa mer eller mindre benägna att acceptera en viss typ av styrning och i så fall varför? Hur ska i så fall styrmedel designas och implementeras för att underlätta acceptansen?
Att förstå vad vi medborgare tycker om och hur vi upplever styrmedel, att öka kunskapen om acceptansen, är viktigt också för att förstå hur samhället kan använda styrmedel med legitimitet, i rätt situationer, med rätt transparens och kommunikation – för att förändra vanor och beteenden utan att förlora människors förtroende, och för att skapa goda spiraler och en hållbar utveckling.
För den som vill läsa sammanfattningar om kunskapsläget kring potentiella styrmedel som skulle kunna införas på matområdet i Sverige kan jag rekommendera dessa rapporter:
Röös, E., Larsson, J., Resare Sahlin, K., Jonell, M., Lindahl, T., André, E., Säll, S., Harring, N., och M. Persson (2020) Styrmedel för hållbar matkonsumtion: En kunskapsöversikt och vägar framåt Future Food Reports 13, SLU Future Food.
Jonell, M. och T. Lindahl (2020) Metoder för att ändra kostvanor, Underlagsrapport 2020:4, Konsumentverket.
Av: Therese Lindahl
