Klimatnytta och ökad resiliens går ofta hand i hand inom lantbruket

Allt fler inser nu det nödvändiga i att transformera livsmedelssystemet (liksom resten av samhället) så att det blir mera klimatvänligt. Den senaste tidens utveckling med krig i Ukraina och energibrist som har orsakat höjda priser och osäker tillgång på jordbrukets insatsvaror har även aktualiserat det nödvändiga i att jordbruket blir mera resilient – vi behöver kunna producera mat även när jordbruket blir utsatt för oväntade störningar. Med detta sagt, vill jag lyfta fram en ibland förbisedd effekt av många av de åtgärder vi arbetar med för att förbättra jordbrukets klimatprestanda. Nämligen att de även kan göra produktionen mindre känslig för störningar.

I WP5.1 i Mistra Food Futures samarbetar systemforskare med specialister inom 17 olika områden för att analysera vilka klimateffekter olika enskilda förändringar inom lantbruket har i ett livscykelperspektiv.

Resultaten av dessa arbeten börjar nu bli klara. Kopplingen mellan klimatnytta och ökad resiliens är tydlig i flera av dessa projekt. Ett exempel är de självkörande elektriska traktorerna som studeras, de bidrar till stor klimatnytta och kan drivas med el som produceras av sol- och vindkraft på gården, oberoende av om den nationella eldistributionen fungerar eller inte. De kan även drivas av svensk el om de internationella handels- och logistiksystemen av någon anledning slutat att fungera.

Ett annat exempel från WP5.1 är grisarna som utfodras med en betydande del vallfoder. Inte nog med att detta är bra för klimatet, det reducerar även behovet av importerade fodermedel. Även projektet med de lipidproducerande jästsvamparna som kan producera fett om de utfodras med något för människan så oätligt som halm eller trä är intressant att följa. Fettet kan användas som råvara för biodieselproduktion så vi blir mindre beroende av importerad diesel, men kan också byta ut rapsoljan i exempelvis fiskfoder. Jag tänker även på mellangrödorna som i sig i bra för klimatet, men genom att använda biomassan som råvara för biogasproduktion så bidrar vi även till en ökad resiliens. Och klimatnyttan visar sig bli ännu högre.

Hittills har 10 rapporter publicerats inom WP5.1 (finns att ta del av här) och flera är på väg. Alla studierna visar på enskilda åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser i livscykelperspektiv, och alltså även i många fall bidra till en mera resilient livsmedelsförsörjning.

Text: Per-Anders Hansson