Looking at the whole and the parts in complex systems

By Helena Hansson

Almedalsveckan går mot sitt slut. Jag lämnade Gotland än mer övertygad om att i komplexa system och med en oviss framtid, behöver vi än mer tänka i helhetsperspektiv. Men vi får inte glömma bort eller sammanblanda delarna som utgör delarna av systemet. Vi behöver hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt.

Mistra Food Futures har utarbetat fyra olika scenarier för livsmedelssystemet. Scenarierna beskriver hur framtiden när det gäller livsmedel kan tänkas se ut och vad fokus kan komma att hamna på samtidigt som mål kopplat till klimat, biodiversitet och hälsa uppnås i högre eller lägre utsträckning: livsmedel som en industri, livsmedel som kultur, livsmedel som i teknologiska lösningar eller en framtid där livsmedel glöms bort i samhällets diskurs. Det senare innebär att livsmedel som område i t.ex. policy får stå tillbaka genom att fokus flyttas till att framförallt bekämpa klimatförändringarna.

Mistra Food Futures scenarier var utgångspunkten för ett seminarium i Almedalen där vi tillsammans med Mistra STEPS, Mistra Environmental Nanosafety och Mistra Sustainable Consumption och Axfood diskuterade hur vi uppnår hållbara och hälsosamma livsmedelssystem. I seminariet belystes några av programmens fokusområden inom ramen för just livsmedelssystemet bland annat angående hållbara plaster för både förpackningar och att täcka in odlingar med, nanomaterial för att skapa förpackningar som går lättare att tömma så att matsvinn kan undvikas och policy för att styra konsumenternas matval. Att det är nödvändigt att se till helheter och delarnas plats i komplexa system, som ju  livsmedelsystemet är ett exempel på, var en slutsats från samtalet, liksom att forskningen behöver fortsätta med tvärvetenskapliga perspektiv och samarbeten med samhällsaktörer för att hantera komplexiteten.

Att se till helheter underlättar också när det gäller att se till delarnas individuella roll och undvika sammanblandningar. Som att konsumtion och produktion inte är samma sak, vilket egentligen är ganska självklart. Men diskussionen i kölvattnet av de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) pekar på något annat. NNR ger rekommendationer om vad vi bör äta för hälsans skull men också för att minska matens klimatpåverkan. Detta har gett upphov till debatt om hur produktionen kan påverkas. Även NNR diskuterades i Almedalen, bland annat i ett seminarium arrangerat av Nordiska ministerrådet.

I Mistra Food Futures arbete med att utveckla en modell för ett hållbart livsmedelssystem och med att ta fram indikatorer för detta, är en utgångspunkt att på en övergripande, samhällelig nivå kan livsmedelssystemets syfte bäst beskrivas som att leverera tillräckliga mängder av hälsosam mat. I vår modell betonar vi också att detta bör ske på ett sådant sätt att naturresurserna inte utarmas eftersom det förstör möjligheten för framtida produktion. För att uppnå detta behövs fungerande ekonomiska system, med såväl resilienta företag som styrning som möjliggör att produktionens och konsumtionens negativa effekter på miljö och hälsa beaktas.

Genom att se till den komplexa helheten och till delarna inom systemet är det tydligt att produktion och konsumtion inte behöver sammanfalla även om delarna såklart är och bör vara åtminstone delvis överlappande. Sverige är en liten öppen ekonomi med väl fungerade export och import. Det skapar möjligheter för både producenter och konsumenter. Samtidigt behöver fokus hållas på vilka matval som är hälsosamma, och på att såväl produktion som konsumtion sker på ett sådant sätt att de miljömässiga ramarna beaktas och att det är ekonomiskt hållbart, för att vi ska kunna åstadkomma ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Det är inom detta möjlighetsutrymme vi behöver finna såväl produktion som konsumtion, utan att de båda inom ett land för den skull behöver sammanfalla.

Men beredskapen då? Ja, blir det kris eller krig får vi nog i första hand se till att möjligheten finns för alla att få näringsmässigt bra mat i tillräckliga mängder. Att bygga beredskap för vad var och en önskar och har vant sig vid att äta i ett system som i dagsläget inte är hållbart är inte effektivt. Hållbarhetsomställning och ökad livsmedelsberedskap kan och bör gå hand i hand, vilket betonas i Mistra Food Futures arbetspaketsledares inspel till livsmedelsstrategin.