Det råder ingen tvekan om att produktion och konsumtion av livsmedel behöver ställas om mot mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Livsmedelssektorn står inför omfattande utmaningar att utveckla livsmedelproduktion som minskar dess påverkan på klimatet och förlusten av biologisk mångfald. För att förverkliga sådana ambitioner förespråkas utveckling av innovationer som inbegriper strukturella förändringar av livsmedelsproduktion, så kallade disruptiva eller radikala innovationer som har transformativa effekter. Hur sådana typer av innovationer utvecklas och bidrar till mer hållbar samhällsutveckling utgör ett växande forskningsområde, så kallade transition studies. Detta forskningsfält tar sin analytiska utgångspunkt att samhället består av viktiga funktioner såsom livsmedel, energi och transportsystem. Dessa system utgörs av sociala aktörer (företag, myndigheter, marknader, universitet) och teknologier som är sammanvävda i strukturer som styr systemet i viss riktning. Innovation och innovationsfrämjande insatser följer den inslagna riktningen (vilket inom evolutionär ekonomi kallas stigberoende). Det innebär att livsmedelsproduktion och konsumtion är under ständig förändring, men den riktning som utveckling sker är förnärvarande ohållbar.
Innovationer som kan bidra till mer hållbara system hämmas av inlåsningsmekanismer och stigberoende, vilket leder till gradvis modifiering av befintliga system snarare än strukturell förändring. Innovationer med god hållbarhetspotential som kan bidra till systemförändring har svårt att konkurrera med befintliga system på grund av utelåsningsmekanismer såsom rådande marknadspreferenser, infrastruktur samt lagar och regler. Vi behöver därför utveckla vår förmåga att tillämpa systemperspektiv på innovation, vilket innebär att innovation inbegriper både utveckling av ny teknik samt förändring av sociala normer, lager, regler och affärsmodeller. Det innebär också att hitta sätt att bryta inlåsningsmekanismerna och stigberoendet i systemet för att åstadkomma en omställning mot ett mer hållbart system. Systemets regim kan genomgå en förändring genom att ett tryck skapas på systemet, dels från det övergripande landskapet i form av förändringar i klimat, normer eller policy, och dels från innovativa nischer som utmanar rådande läge. Omställning innebär till vissa delar kris, kaos, disruption, men också ökade frihetsgrader, nyskapande och möjligheter.
Inom arbetspaket 8 överför vi konceptuella tankekartor från detta forskningsfält och tillämpar dem som underlag för lärande dialog kring hållbar systemomställning. Genom att samla aktörer i dialog bygger vi en gemensam förståelse av livsmedelssystemet, och visar på vikten av samverkan för att skapa en förändring av den nuvarande regimen. Även om livsmedelssektorn är oerhört komplex så kan dessa tankekartor hjälpa oss att reducera komplexiteten och skapa förenklade representationer av verkligheten. Detta hjälper oss att se och förstå möjligheter och utmaningar med systemomställning, samt att synliggöra åtgärder för hållbar omställning.
Text:
Fredric Norefjäll, Project Manager Sustainable Business, RISE – WP8
Per-Anders Langendahl, PhD, Senior Lecturer Department of Economics, SLU – WP8
Björn Persson, PhD, Project manager Foresight and scenario analysis, RISE – WP8