Hur ser vi till att omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem också är hållbar för folkhälsan? Mat som är bra för miljön och klimatet är ofta också bra för hälsan, men inte alltid. I Mistra Food Futures arbetar vi med att utveckla indikatorer för att definiera och mäta följsamhet med nationella kostråd och hälsomål i relation till kostförändringar när vi ställer om så att livsmedelssystemet blir mer socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart och resilient.
Förutom de beteendemässiga utmaningarna med att stötta konsumenter att ändra sina kostvanor, så har vi utmaningen att säkerställa att föreslagna kostförändringar är förenliga med god hälsa. Det finns dock många frågor att besvara för att fånga sambandet mellan svenskarnas kostintag och hälsa. Görs det bäst genom jämförelser mot Livsmedelsverkets rekommendationer för intag av livsmedelsgrupper såsom frukt och grönt, rött kött, fibrer, fisk? Genom att värdera intaget av näringsämnen enligt Nordiska Näringsrekommendationerna? Med poängsystem för följsamhet av olika hälsosamma kostmönster? Är det viktigt att äta varierat, dvs att konsumera olika källor till intaget av näringsämnena, eller går det lika bra med ett fåtal livsmedel bara de uppfyller behovet av näringsämnen? Ska det vägas in om kosten kan leda till övervikt? Detta handlar ju inte bara om kostintag utan om energibalans (balansen mellan energi in och energi ut) och därmed även om hur mycket man rör på sig. Kan rekommenderad mängd kött och fisk sänkas för att spara miljön även om det betyder att fler behöver ta kosttillskott?
Och slutligen, vilken data samlas regelbundet in för att kunna användas till att följa och säkerställa att svenskarna även med förändringar i livsmedelssystemet fortsätter att äta i enlighet med god folkhälsa? Allt detta är spännande frågor vi hoppas besvara inom Mistra Food Futures i samarbete med övriga grupper och andra aktörer i landet.
Mistra Food Futures huvudsyfte är att utveckla ett mer hållbart och resilient livsmedelssystem i Sverige och för detta ändamål krävs metodutveckling på många olika områden. Bland annat arbetar vi med att utveckla indikatorer för att definiera och mäta följsamhet med nationella hälsomål i relation till omställning och kostförändringar. Mat som är bra för miljön och klimatet är ofta också bra för hälsan, såsom ökat intag av vegetabiliska proteiner och minskat intag av animaliska proteiner, men inte alltid. Raffinerat socker, exempelvis, har låg påverkan i produktion och transporter. Det skulle alltså kunna vara skonsamt för miljön om alla åt mycket raffinerat socker, men självklart inte bra för hälsan. De svenska kostråden rekommenderar exempelvis att äta mer fisk och mandlar, som har bra näringsämnen och goda hälsoeffekter. Samtidigt är en ökad produktionen av dessa livsmedel inte hållbar för miljön.
I ett tidigare forskningssamarbete mellan Göteborgs och Umeå universitet, och RISE undersöktes den långsiktiga hälsoeffekten av att äta näringsriktigt respektive klimatsmart. Resultatet visar att klimatsmart kost inte nödvändigtvis är nyttig utan till och med kan vara näringsfattig. Om människor inte ser till kostkvaliteten i sina matval finns alltså en risk att hälsan påverkas negativt av att äta klimatsmart. Det är viktigt att vägleda konsumenterna att göra hälsosamma matval, och i det är de verktyg vi nu utvecklar inom Mistra Food Futures angelägna.
Sambandet mellan hälsosam och klimatsmart mat är långt ifrån glasklart. Inom Mistra Food Futures arbetar vi nu därför med att försöka räta ut frågetecknen med hjälp av indikatorer som följer hur väl svenskarna lyckas äta hälsosam mat på ett nytt sätt, kanske uttryckt som en kombination av det som är nyttigt inom flera olika kost-riktningar, och som samtidigt bidrar till utvecklingen av ett mer hållbart livsmedelssystem där miljö och hälsa går mer hand i hand.
Text: Anna Winkvist, Professor vid Göteborgs universitet