Klimatpåverkan från kalkning av jordbruksmark – effekt på N2O-utsläpp i ett livscykelperspektiv

Mistra Food Futures Rapport #12  Jordbruksjordar kalkas i första hand för att bibehålla en hög avkastning. Kalkade jordar med högre pH-värde har ofta lägre utsläpp av den starka växthusgasen kväveoxid (N2O), men också ökade utsläpp av koldioxid i marken.

I den här studien användes data från de långvariga Ultuna-försöken med utomhusramar för att uppskatta den effekten av ett högre pH-värde på jordbruksjordar genom att jämföra behandlingar med högre pH-värde (7,2, vilket motsvarar kalkning) och lägre pH (6,6). Klimatpåverkan beräknades ur ett livscykelperspektiv upp till gårdsgränsen, vilket innebär att effekter från produktion av insatsvaror och fältutsläpp inkluderades.

Uppmätta fältdata användes för att uppskatta effekterna på markens N2O-utsläpp. Dessutom användes tre befintliga empiriska modeller för uppskattning av N2O-utsläpp från marken.

– Fältdata från Ultuna-försöken visade att markens N2O-utsläpp från behandlingen med högre pH i marken var 71 % lägre än utsläppen från behandlingen med lägre pH i marken. Bedömning i en livscykel perspektiv visade resultaten att kalkning för att öka pH-värdet i marken kan minska den totala klimatpåverkan från växtodlingen, med cirka 28 % i detta fall. Minskningen berodde främst på lägre N2O i marken, men också på ett ökat innehåll av organiskt kol i marken, säger Hanna Karlsson Potter, en av författarna till rapporten.

Författare

Hanna Karlsson Potter, Thomas Kätterer, Rong Lang, samtliga verksamma inom SLU.

Ladda ner rapporten

Mistra Food Futures Rapport #12 Climate impact of liming