Det nuvarande världsläget påverkar både det globala och det svenska livsmedelssystemet. Priserna i matbutiken stiger och i stora delar av världen hotar en hungerkatastrof. Mistra Food Futures bjöd nyligen in representanter från olika delar av livsmedelssektorn för att diskutera hur en långsiktig hållbarhetsomställning kan främjas samtidigt som akuta kriser behöver hanteras.
Utarmningen av biologisk mångfald och ett förändrat klimat kräver en hållbar omställning av livsmedelssystemet. Samtidigt innebär coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina akuta problem som kräver snabba lösningar. För att diskutera hållbarhet på kort och lång sikt i olika delar av livsmedelskedjan bjöd Mistra Food Futures in forskare och aktörer från bland annat livsmedelsföretag, myndigheter och försörjningskedjan till ett så kallat ”table talk” med syfte att dela erfarenheter, utmaningar, möjligheter och tankar om framtiden.
Helena Hansson, programchef för Mistra Food Futures och Line Gordon, forskare inom programmet, började mötet med en nulägesanalys. Och den är dyster. Ryssland är världens största exportör av vete. Ukraina en annan stor exportör. Indien stänger sin export av spannmål för att klara sin egen försörjning efter att de drabbats av extrem hetta. I Sri Lanka har stora protester ägt rum på grund av rådande matkris. Indonesien stänger sin export av palmolja, ett alternativ som nu blir mer eftertraktat då en stor del av världens produktion av solrosolja sker i Ukraina.
– Här i Sverige ser vi höjda priser i butiken, men i andra delar av världen hotar en riktig hungerkatastrof. Kriserna visar hur beroende vi är av det globala livsmedelssystemet. Den internationella handeln för med sig mycket gott, men nu ser vi också hur sårbart det är, säger Helena Hansson.
– Jag har alltid varit optimist, men jag är djupt oroad över den nuvarande situationen, säger Line Gordon. Kriserna slår mot de mest sårbara – världens fattigaste människor. Det här sker också samtidigt som många länder minskar sitt bistånd.
Kriser det ”nya normala”
Aktörerna som deltog på mötet diskuterade allt från konsumenternas matvanor och hur högre priser i butik kan komma att påverka försäljningen av hållbarhetsmärkta produkter till den rådande bristen på förpackningsmaterial och att sämre materialval riskerar att börja användas. Samtidigt lyftes positiva möjligheter som mer incitament för förpackningsfri handel och mindre matsvinn. Samt möjligheter för produktion av solrosolja i Sverige och diskussioner om återvinning av fosfor från gruvindustrin och växtförädling.
Bland deltagarna lyftes också problemen med att livsmedelsfrågorna ofta hanteras i stuprör, att fokus ligger på att lösa en fråga i taget och att Sverige tenderar att hantera akuta kriser bättre än de långsiktiga. Aktörer inom branschen ser en förflyttning från fokus på klimat till fokus på självförsörjning och från önskan om global till lokal handel.
Flera av aktörerna poängterade att kriser kommit att bli det ”nya normala”.
Förutom redan nämnda kriser lyftes torka, utfiskning och elförsörjningen. Rådande läge kan bli ett momentum för att baka in mer långsiktiga krav gällande resiliens, klimat och miljö i styrmedel. Samtidigt behövs en avvägning mellan reglering och marknadsinitiativ på både EU- och nationell nivå och inte minst värderingar och attityder som kan sätta press på politiken.
Text: Jessica Bergh, Mistra
